Utifrån omvärldsanalysen som kommunledningskontoret utfört är det dags att förkasta den övergripande befolkningsplanen. Vi måste istället fokusera på den verklighet vi lever. Majoritetsstyrets mål att Piteå skall öka sin befolkning till 43 000 invånare är ett allvarligt feltänk tillika också ett fiasko.
Detta kvantitativa mått ger välfärden inga fler skattekronor. När de arbetsföra, som skall försörja övriga, minskar i Piteå så måste man ha ett hum om varifrån dessa ska komma eftersom alla Sveriges kommuner arbetar intensivt med att få flera skattebetalare till sin kommunkassa.
Möjligheten att dränera folk från andra kommuner är uttömd.
Från 1995 till 2015 ökade Piteås befolkning med 1514 invånare. Samtidigt minskade de tre övriga älvkommunerna med 1157 invånare.
Alla Europas länder är i samma demografisituation som Sverige förutom att barnafödandet är lägre i de flesta av länderna. Det är moraliskt och etiskt förkastligt att locka med högre löner och andra förmåner för att få till oss de kvalificerade personer vi behöver.
Hela Baltikum har till exempel dränerats på läkare av Sverige och Finland. Men det löser ändå inte problemet med för få sysselsatta med löner så de kan betala det som benämns som ”välfärden”.
En ökad invandring kan inte balansera en åldersstruktur på sikt i ett land där medellivslängden ökar. De invandrare som Arbetsförmedlingen anser ska balansera en ökad andel äldre på 2020-talet börjar själva nå pensionsåldern på 2040-talet.
Då behövs en ännu större grupp invandrare som ska balansera ökningen av nyblivna pensionärer och processen upprepas varje generation med större nettoinvandring.
En rapport från forskningscentret Nordregio 2016 av Nora Sanchez Gassen och Timothy Heleniak illustrerar detta tydligt.
I rapporten räknas ut hur mycket nettomigration som krävs för att hålla 2015 års åldersstruktur konstant i framtiden. I Nordregios rapport görs vanliga demografiska framskrivningar och forskarna visar att för att hålla Sveriges åldersstruktur år 2015 konstant fram till år 2080 så behövs 38,1 miljoner nettoinvandrare under perioden och Sveriges befolkning 2080 blir 54,6 miljoner. Det rör sig alltså om en befolkningsökning på 450 procent.
Åren kring 2080 behövs 1,5 miljoner nettoinvandrare varje år. Som jämförelse väntas världens befolkning öka med 47 procent till 2080.
Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen inom en viss åldersgrupp som är sysselsatt. Andelen påverkas av konjunkturläget och hur väl arbetsmarknaden fungerar, men också av befolkningens åldersstruktur och hur många som utbildar sig. Inom EU var genomsnittet under 2017 en sysselsättningsgrad (20–64 år) på 72,1 procent, vilket är nära 10 procentenheter lägre än i Sverige. I åldersgruppen har Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad, 81,8 procent.
Sysselsättningsgraden bland kvinnor i EU ligger på 66,4. Det är 11,5 procentenheter lägre än bland män i samma ålder. Sverige har också den högsta kvinnliga sysselsättningsgraden inom EU på 79,8 procent.
De flesta forskare tycks vara överens om att man endast marginellt kan öka den allmänna sysselsättningsgraden. En viss andel sysselsatta kan ökas i ålder 65+.
Flyktingars och ”nyanländas” utbildning och kunskap motsvarar oftast inte de krav som såväl privata näringslivet eller den offentliga sektorn efterfrågar. Dessutom behövs många av de välutbildade krigsflyktingarna i sina hemländer för återuppbyggnad.