Bankbedrägerierna kan bli färre – men uppgifterna är hemliga

"Restauranger som orsakar magsjuka, skyddas inte av sekretesslagstiftningen, till skillnad från banker med osäkra bankkonton, bristande säkerhetssystem och undermålig kundservice", skriver insändarskribenterna. (Arkivbild)

"Restauranger som orsakar magsjuka, skyddas inte av sekretesslagstiftningen, till skillnad från banker med osäkra bankkonton, bristande säkerhetssystem och undermålig kundservice", skriver insändarskribenterna. (Arkivbild)

Foto: Linus Elsinen

Insändare2024-10-12 15:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Storbritannien vet bankkunderna vilka banker som har lägre banksäkerhet och inte kompenserar sina kunder vid bankbedrägeri. Dessa uppgifter är dock sekretessbelagda i Sverige med konsekvensen att bankkunderna inte kan lämna banker av säkerhetsskäl. Riksdagen och regeringen måste nu ta bort sekretessen, då den gör det omöjligt för kunderna att välja bank utifrån banksäkerheten och ökar penningflödet till den organiserade brottsligheten.  

Bankkunderna drabbades av bankbedrägerier för runt 1,5 miljarder kronor år 2023. De får nästan fullt ut stå för förlusten, då dagens lagstiftning tyvärr lägger ansvaret för bankbedrägerierna på bankkunderna när de har lurats av bedragare att godkänna transaktionerna.  

Finansinspektionen har som tillsynsmyndighet all information om hur omfattande bankbedrägerierna är för respektive bank och i vilken mån de kompenserar kunderna, men hindras av sekretesslagen från att offentliggöra informationen, då bankerna riskerar att kunderna lämnar dem om den bristande banksäkerheten offentliggörs. 

När det gäller restauranger som har undermålig livsmedelshantering gäller en annan sekretessbestämmelse. Enligt sekretesslagen får uppgifter lämnas ut trots att det kan skada restaurangernas ekonomi, då det finns ett allmänintresse utifrån hälsoaspekt. Så restauranger som orsakar magsjuka, skyddas inte av sekretesslagstiftningen, till skillnad från banker med osäkra bankkonton, bristande säkerhetssystem och undermålig kundservice. 

Det finns exempel på hur det kan fungera bättre. Storbritannien präglas av en sund transparens vad gäller bankbedrägerier. Där offentliggör bankerna hur mycket bankbedrägerier de drabbas av. 

Vi anser att riksdag och regering måste göra undantag för ett allmänintresse av stor vikt i sekretesslagen, så att bankkunderna kan informera sig och välja de banker som är säkrast för dem i bankbedrägerihänseende. Nu måste politiken agera och förändra sekretesslagen så att också vi i Sverige kan välja banker med hög säkerhet och samtidigt försvåra för brottsligheten. Slutligen anser vi att bankerna – utöver de uppgifter som bankerna redan idag redovisar till Finansinspektionen – även ska redovisa hur många bedrägerier som de lyckas stoppa.

Cecilia Reuter, förbundsordförande, Villaägarnas Riksförbund

Christina Heilborn, förbundssekreterare, FUB 

Eva Eriksson, förbundsordförande, SPF Seniorerna

Johan Landehag, ordförande, Småföretagarnas Riksförbund

Johanna Hållén, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter

Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande, SKPF Pensionärerna 

Tobias Adielsson, näringspolitisk expert med fokus på brott mot företagare, Företagarna

Åsa Lindestam, ordförande, Pensionärernas riksorganisation