Det finns alltså drygt tolv gånger mer gång- och cykelvägar än skidspår. Bröder och systrar som är sulnötare: måste vi kräva att få nyttja även skidspåren för gång? Är det avundsjuka, otacksamhet eller för att "vi alltid gjort så"?
Sommartid råder viss trängsel längs "våra" vägar, när cyklisterna (heder åt alla dem som vet att nyttja ringklockan!) delar dem med oss. Vintertid är dessa betydligt färre och det finns gott om utrymme. Förståelig är då skidåkarnas missnöje om det blir trängsel i spåren, särskilt som det finns så många andra vägar för oss fotgängare att nyttja medan de har ett mer begränsat utbud. Dessutom är säsongen kort, skidspåret blir ju som bekant ett löparspår sommartid.
Jag vet många gående, främst äldre, som hyser en viss rädsla att bli påkörda av snabba cyklister sommartid. Skidåkare i nedförsbacke uppnår även de höga hastigheter. Vari ligger logiken att utsätta båda parter för risken för kollision?
Låt oss visa förnuft och storsinthet nog att låta skidåkarna nyttja de spår som är deras den korta tid som säsongen varar. Eller är vi verkligen så ogina som det verkar?