Anhörigvårdare – hur mår du?

Märker ni att det är ett ökat tryck på anhöriga som vårdar sina närstående. Tror ni att trycket är på väg att minska? Svar: Tyvärr inte och det har inte med coronapandemin att göra.

"Glöm inte att kommunerna enligt lag ska erbjuda de anhöriga stöd, utan att de själva måste begära det", skriver Anhörigföreningen Piteå. (Arkivbild)

"Glöm inte att kommunerna enligt lag ska erbjuda de anhöriga stöd, utan att de själva måste begära det", skriver Anhörigföreningen Piteå. (Arkivbild)

Foto: ERIK MÅRTENSSON/TT

Insändare2020-12-02 16:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Blickar vi framåt vet vi att antalet äldre kommer att öka, liksom människor som drabbas av psykisk ohälsa.

Nationellt kompetenscenter anhöriga (Nka) genomförde en enkätundersökning för att bland annat beräkna antalet anhörigvårdare (familjemedlem, vän eller granne) i Sverige. Resultatet blev detsamma 2018 som när Socialstyrelsen beräknade 2011 – 1,3 miljoner svenskar.

Skillnaden är att anhörigas vård- och omsorgsinsatser, omfattning och slag av insatser har ökat. Mest vård- och omsorg ges i åldrarna 45–64 år (var femte person).

Anhörigvårdares ekonomi påverkas mer i dag än tidigare enligt Nka:s undersökning. Löneinkomst, pension och möjlighet till karriärutveckling påverkas negativt.

Dessutom anger anhörigvårdare försämrad sömn och/eller hälsa som ett problem. Över hälften av alla som tar hand om en närstående med psykisk ohälsa uppger att de själva mår psykiskt dåligt.

Vi tycker att det är väldigt viktigt att alla anhörigvårdare känner till vart de ska vända sig för att få stöd. Glöm inte att kommunerna enligt lag ska erbjuda de anhöriga stöd, utan att de själva måste begära det.