När ämnet nu tagits upp i media vill jag ge min syn på situationen. Det här gäller inte allmänt. Dom flesta barnen i byn är fantastiskt snälla och trevliga. Men precis som det står i artikeln finns det ungdomar som är allt annat än det. Jag vill inte gå så långt som att säga att jag är orolig, snarare förbannad, ja, just det. Deras påhitt på sena kvällar och nätter börjar vara en ren pina. Dom bankar på dörren just när jag lagt mig och springer sedan sin väg. Blodtrycket upp i 200!
Till ni föräldrar som tänker: ”Mina barn gör inte sånt”, tänk en gång till. Det räcker med att en börjar. Det finns nåt som kallas grupptryck och det är väldigt starkt. Det finns bland vuxna också. Det kan få även vuxna att göra sånt som dom inte vill, som att hålla tyst trots att dom har en annan åsikt.
Fråga vad era pojkar gör om kvällarna. Om svaret är ”ingenting” kan ni ju börja fundera på att det tar sån tid att göra ingenting.
Vi vet alla hur fort det brukar gå genom byn för många bilar, mopeder och motorcyklar. Tänk om någon kommit i hög fart och inte hunnit sett konerna i mörkret.
Vad hade hänt? Nej, ta ett snack med era barn. Var omtänksamma föräldrar.
Precis som anonym i PT:s artikel väljer jag att inte gå ut med mitt namn. Det var det där med grupptryck.