I mitt arbete att skydda min arbetsgivares it-miljö mot övergreppsbilder på barn och också lagföra de som konsumerar dessa. Har jag bland annat kommit i kontakt med kriminologen och författaren Maria Dufva som utbildar om risker och faror för barn på internet.
Tillsammans med Nacka kommun drev hon ett projekt som handlade om nolltolerans för alla sorters kränkningar oavsett sociala medier eller inte.
Alla kränkningar skulle anmälas. Alla i skolans värld ställde upp på detta – noll kränkning var det enda normala – i skolkorridoren eller på sociala medier – ingen acceptans och normalisering!
Bakgrunden är att unga inte sällan efter hand fastnar i utpressning. Men det handlar inte då bara om bilder. Steget till annat grövre utnyttjande kommer snabbt.
Risken är stor att ungdomar inte vill berätta för sina föräldrar ifall att nakenbilder hamnar på nätet.
Egen skuldbeläggning blir ofta resultatet. Ungdomarna kanske tänker att det är deras eget fel. Inte sällan är förövarna så kallade kompisar. Något äldre pojkar som över tid skaffat sig ett övertag genom att manipulera till sig fler bilder och tjatsex (annat ord för sexuellt utnyttjande eller våldtäkt) genom hot om publicering.
Få föräldrar har insikt i vad som krävs och hur livet på sociala medier egentligen är. Mobbing, kränkningar följt av övergrepp av den här typen är vanligare än ni föräldrar anar. Ungdomar pratar inte heller om detta med er – för ni har ingen aning om hur det ligger till och blir bara pinsamma.
Skaffa er kunskapen och skydda era barn genom att förstå och vara en möjlig samtalspartner för era barn som de har förtroende för, även om dessa saker!
Resultatet, som Maria Dufva refererade till, om detta får fortgå, blir annars att unga tjejer och kvinnor förtränger övergreppen. Men de kommer dock för eller senare upp till ytan. Kanske så sent som 18 till 20 år senare. Eventuellt dyker de upp tillsammans med en annan livskris. Det kan få uttryck som självskadebeteenden och ätstörningar eller allt som vi kan se runt andra personliga problem som utmynnar i någon slags psykisk diagnos eller till och med så illa som ett drogberoende.
Nolltolerans alltså – anmäl och acceptera inte och sätt er in i era barns liv på sociala medier!