Nyligen kom det fram att den till synes glädjande framgången i senaste PISA-undersökningen bygger på falska siffror eftersom en stor mängd utrikesfödda felaktigt har plockats bort ur PISA-urvalet. Det är otroligt allvarligt eftersom resultaten är ett mått på hur Sverige står sig i jämförelse med andra länder. Nu verkar det som att Sverige har betydligt sämre resultat än vad vi trott innan.
PISA är världens största internationella elevstudie som utförs vart tredje år och mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, naturkunskap och läsförståelse. Det senaste resultatet som presenterades i slutet av 2019 hyllades av utbildningsministern Anna Ekström, som menade att resultatet var ett styrkebesked. Svenska 15-åringar presterade nu bättre än genomsnittet i samtliga tre ämnesområden vilket betydde att resultaten var tillbaka på samma höga nivå som 2006, innan resultaten började sjunka.
Nu verkar det som att resultaten är mycket sämre och att resultaten sannolikt har backat snarare än ökat i samtliga ämnen som mätts. Genom ett felaktigt resultat ser den svenska skolan bättre ut i jämförelse med andra länders skolor, vilket skapar en missvisande bild av den situation som faktiskt råder i landet. Resultatet ska spegla verkligheten inte ge ett falskt positivt resultat.
För de mest utsatta eleverna som riskerar att inte klara skolans kunskapskrav kan ett felaktigt PISA-resultat vara förödande eftersom att beslutsfattare inte ser de stora problem som faktiskt finns i skolan. På grund av de missvisande resultaten riskerar viktiga insatser och kunskapsreformer att ha uteblivit. För att kunna möta upp de problem som finns i den svenska skolan behövs ett tillförlitligt resultat.
För att säkerställa kvalitén i den svenska skolan behövs tillförlitlig statistik som bygger på sanningsenliga fakta och korrekt urval. PISA-undersökningen är en viktig studie som visar hur svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur skolan utvecklats över tid men när positiva resultat bygger på falska siffror kan det leda till allvarliga konsekvenser.
Om PISA-resultaten varit korrekta hade man kunnat sätta in viktiga insatser för att öka kunskapsresultaten och hjälpa elever som behövde stöd men på grund av de falska resultaten har istället viljan att sätta in kunskapsreformer försvagats. För att kunna förbättra resultaten och förutsättningarna för elever att lyckas behövs korrekta siffror. Det behövs därför behövs en omprövning av de svenska PISA-resultaten.