Betongbilarna kör i skytteltrafik i omrÄdet. Till de fundament som mÄste gjutas pÄ plats gÄr mycket betong Ät.
En av de heta dagarna i mitten av juni rullar vi med Svenska kraftnÀts elbil mot ett av de byggen som anses kritiska inför den gröna omstÀllningen i norra Sverige.
â Det Ă€r lite av ett test. Vi började byggnationerna i februari och hittills har det fungerat bra med elbil. DĂ€remot har det generellt varit enormt blött och utmanande förutsĂ€ttningar under april och maj, sĂ€ger Henrik Schauman, byggledare och kraftledningsingenjör vid Svenska kraftnĂ€t.
Henrik Schauman konstaterar att finlÀndarna Àr före i spÄret. De har redan börjat resa stolpar för Aurora Line.
Det statliga verkets entreprenör Craftor hyr tvÄ villor i MÄrdsel, nÀra RÄneÀlven i södra GÀllivare kommun, dÀr flera ur personalen bor. Det Àr dÀrifrÄn vi utgÄr. Snart svÀnger vi in pÄ smala skogsbilvÀgar, undviker turligt ett möte med en betongbil och parkerar vid en liggande kraftledningsstolpe, vid grÀnsen till Stor-PÄllars naturreservat.
I den nÀrliggande gropen, cirka 7-8 kvadratmeter stor och ett par meter djup, ska ett prefabricerat betongfundament installeras. En stolpe med tvÄ lutande ben, en sÄ kallad A-stolpe, ska bÀra kraftledningen vid denna plats. NÀr gropen fyllts igen ska nÄgra decimeter av fundamentet sticka upp.
Betongfundament fylls och gjuts pÄ plats.
SÄ hÀr ser kompaktstolparna ut, de som ersÀtter de vanliga stolparna i trÄnga passager.
â Stolparna ligger fĂ€rdiga, precis som det ska vara. Det hĂ€r Ă€r de enkla stolparna som gĂ„r relativt snabbt att resa, sĂ€ger Schauman.
Bygget av Aurora Line har Ànnu inte startat. Arbetet som utförs nu Àr korrigeringar av den befintliga 400 kV-ledningen, som gÄr frÄn Letsi kraftstation till Finland. Aurora Line ska dras parallellt med den. I trÄnga passager behöver befintliga stolpar flyttas och bytas ut.
Den vanliga konstruktionen med A-stolpar ersÀtts av en högre och grövre stolpe, sÄ kallad kompaktstolpe, som ensam bÀr de nio linorna.
â Grovt rĂ€knat Ă€r 90 procent av fundamenten fĂ€rdiga nĂ€r de körs ut. Resterande tio procent gjuts pĂ„ plats för de tyngre stolparna.
Vi gÄr vidare pÄ det grova gruset efter skogsbilvÀgen, upp pÄ en höjd.
â Vi försöker bygga vĂ€garna sĂ„ billigt och funktionellt som möjligt. Om markĂ€garen vill ska det gĂ„ att Ă„terstĂ€lla marken, sĂ€ger Henrik Schauman.
HÀr gjuts fundament pÄ plats.
PÄ höjden arbetar ett polskt företag med att gjuta fundament i en större och djupare grop. Fyra betongplattor med pelare som ska bÀra kompaktstolpen gjuts pÄ plats.
â Det Ă€r viktigt att allting görs pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt. De hĂ€r Ă€r duktiga pĂ„ det de gör. Tanken Ă€r alltid att anvĂ€nda sig av lokala företag sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r men mĂ„nga företag Ă€r upptagna pĂ„ andra hĂ„ll och vissa arbeten krĂ€ver vĂ€ldigt mycket tid pĂ„ plats.
NÀr bygget av Aurora Line drar igÄng, preliminÀrt i oktober, ska nÀstan 700 stolpar resas i terrÀngen, oftast med mobilkranar.
â Nu ska vi Ă„ka vidare till en av de absolut största utmaningarna i det hĂ€r projektet, sĂ€ger Henrik Schauman.
VÄren var utmanande med svÄra förutsÀttningar men nu flyter det förberedande arbetet inför den nya kraftledningen Aurora Line bra. "Vi var lite oroliga ett tag men nu kÀnns det som att vi kommer att bli klara i tid", sÀger byggledare Henrik Schauman.
Aurora Line gÄr frÄn Messaure, viker av i trakterna av Letsi och gÄr österut mot finska grÀnsen och vidare till trakterna av UleÄborg.
* * *
Den 18 mil lĂ„nga svenska strĂ€ckningen gĂ„r frĂ„n Messaure, viker nĂ€stan 90 grader i trakterna av Letsi och fortsĂ€tter förbi mindre samhĂ€llen som Porsi, MĂ„rdsel, Svartbyn (Ăverkalix), KypasjĂ€rv, Kuusilaki och Isovaara innan den passerar TorneĂ€lven vid Risudden, söder om ĂvertorneĂ„.
Till stora delar följer den befintliga kraftledningsgator men avvikelser frÄn parallellgÄng ska ske pÄ fyra platser, vilket beror pÄ mycket höga naturvÀrden.
En del vÀgar Àr skogsbilvÀgar, anlagda av skogsbruket. Men andra anlÀggs för bygget av kraftledningar.
Under den nu femÄriga projekttiden har en rad olika hÄllpunkter bockats av, bland annat projektering, tillstÄndsarbete med inventering av natur- och kulturvÀrden, samrÄdsmöten i flera omgÄngar och informationsmöten om markupplÄtelseavtal och vÀrdering.
Ida Wallentin, huvudprojektledare för Aurora Line vid Svenska kraftnÀt, bedömer att processen gÄtt bra.
â Det har gĂ„tt sĂ„ smidigt som vi hoppats. Hur man Ă€n gör sĂ„ pĂ„verkar man mĂ€nniskor. Det mĂ„ste man ha respekt för. Men vi tycker att dialogklimatet har varit bra, sĂ„vĂ€l med lĂ€nsstyrelsen och samebyarna som berörda markĂ€gare, sĂ€ger hon.
Ida Wallentin anser att Aurora Line kommer göra stor skillnad i möjligheterna att föra över el mellan Sverige och Finland.
Aurora Line Àr klassat som PCI (project of common interest), vilket innebÀr att projektet Àr av sÀrskilt intresse för EU.
â Det finns bara tvĂ„ kraftledningar som gĂ„r över grĂ€nsen mellan Sverige och Finland. Aurora Line blir den tredje. Elhandelskapaciteten med Finland ökar med 40-45 procent. Den stĂ€rker leveransstabiliteten och bidrar till att möjliggöra ett ökat effektuttag i Boden/LuleĂ„, sĂ€ger Ida Wallentin.
I mars gav Energimarknadsinspektionen grönt ljus men regeringen har sista ordet, eftersom det handlar om en ledning med utlandsförbindelse. Beslut ska vara fattat i september.
* * *
Parallellt med ledningen frÄn Letsi, i markerna nÀra Karsbergets naturreservat, dras Aurora Line. HÀr ses bland annat den stockmatta som lagts för att fordon och material ska kunna transporteras till platsen. Arbetet handlar om att flytta och ersÀtta befintliga stolpar innan den nya kraftledningen börjar byggas.
Vi snirklar oss vidare efter smala grusvÀgar och kommer fram till stolpen som kallas 1008. Den ska stÄ pÄ grÀnsen till Karsbergets naturreservat, i ett myromrÄde. För att över huvud taget fÄ fram fordon och material den sista biten har man tvingats lÀgga ut stockmattor att köra pÄ.
I gropen, som schaktats av en grÀvmaskin, arbetar fyra man med en betongplatta som ska bli en meter tjock och kommer att vÀga 650 ton nÀr den Àr klar. Bara den krÀver 40 betongbilars last. 25 borrade stÄlpÄlar ingÄr ocksÄ i bygget.
Det mest komplicerade bygget efter kraftledningens strÀckning Àr pÄlfundamentet som ska bÀra denna stolpe. Den ligger vid en myr nÀra Karsbergets naturreservat.
Den vÀldiga betongplattan vid myren byggs rakt under befintlig kraftledning.
â I princip skulle man kunna stĂ€lla en byggnad hĂ€r. PĂ„lfundamenten Ă€r de största vi bygger och det hĂ€r Ă€r ett av de allra största, sĂ€ger Henrik Schauman.
NĂ€r stolparna rests ska bland annat isolatorkedjor av glas installeras och linorna dras. Aurora Line ska vara klar i december 2025.
Svenska kraftnÀts utmaning Àr att hinna fÄ ledningarna klara för att passa industriernas tidsschema. Den normala byggtiden ska kapas med hÀlften, Àr planen.
Henrik Schauman Àr byggledare för Aurora Line. Han och en kollega avlöser varandra veckovis för att utföra kontroller av bygget.
Betongplattor med fundament ska bÀra stolparna. De hÀr Àr fÀrdiga. Henrik Schauman Àr byggledare för det förberedande arbetet inför bygget av den nya 400 kV-ledningen Aurora Line. NÀr gropen Schauman stÄr i Àr fylld ska nÄgra decimeter av fundamenten sticka upp.
Men finlÀndarna Àr Ànnu snabbare.
â De har redan börjat resa stolpar i Aurora Line, sĂ€ger Henrik Schauman.
* * *
Hur kommer dÄ Aurora Line att pÄverka elpriset? Ledningen har varit högt upp pÄ den finska önskelistan i ett par decennier och flera olika kÀllor, med god kÀnnedom om elbranschen, uppger att elen i norra Sverige blir dyrare nÀr den tas i drift eftersom den ökar möjligheter till att överföra det elöverskott som finns.
En stockmatta behövs för att trafiken ska kunna flyta i det hÀr sanka omrÄdet.
Ida Wallentin Àr inte lika sÀker.
â Norra Finland har haft högre elpriser Ă€n oss och kraftledningen bidrar till att utjĂ€mna den prisskillnaden, sĂ„ Ă€r det. I dag har vi mestadels exporterat el till Finland. Men elproduktionen byggs nu ut kraftigt i norra Finland, och det innebĂ€r sannolikt att vi kommer köpa el dĂ€rifrĂ„n ocksĂ„. Just nu, med de nya industriplaner som ligger, Ă€r nog risken större att elpriset blir högre i norra Sverige om ledningen inte byggs.
Svenska kraftnÀt bygger Aurora Line. Henrik Schauman.
Bygget av Aurora Line ska vara klart i december 2025.