Fler perspektivKrönika

Ni hockeyintresserade får ursäkta

Vilken är min relation till Skellefteå? Just nu är den högintensiv genom att jag nästan dagligen pratar med någon i Skellefteå. Det gör jag i egenskapen att vara regeringens samordnare för den stora samhällsomställningen i Norr- och Västerbotten till följd av de gigantiska klimatinvesteringarna. Men hur började min relation?

Krönika 6 mars 2022 16:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I de sena tonåren vaknade jag på nattåget mot Kiruna och den hägrande fjällturen. När jag tittade ut genom fönstret såg jag skylten Bastuträsk. Hur hade jag missat denna ort? Jag som ändå alltid haft ”femma” i geografi. Vännen i kupén upplyste mig om att det är här man byter till, just det, Skellefteå. Den orten hade jag i alla fall koll på. Och det var ju tur för mig 45 år senare.

Men vad förknippade jag med Skellefteå under alla dessa år? Ni hockeyintresserade får ursäkta, det var inte de svart-gula. Det var istället Rönnskärsverken. Under andra halvan av 1980-talet jobbade jag på Miljödepartementet. Företaget var då inne i en viktig process. Under många decennier hade det varit norra Europas ”hot spot” när det gäller utsläpp av svavel och många farliga metaller. Nu började resan mot att kraftigt minska utsläppen. 

Mitt intresse för denna anläggning fortsatte och en grå novemberdag 2009 fick jag tillfälle att resa till Skelleftehamn för att göra ett reportage om utvecklingen. Den bild jag hade med mig tillbaka var annorlunda. Det var en helt ny återvinningsverksamhet som höll på att växa fram. Berg av datorer och telefoner som skulle återvinnas. Värdefulla metaller som skulle kunna brukas på nytt. Spännande och hoppingivande.

Åren gick. Och jag fick anledning att åka till Skellefteå igen i mars 2019. Nu för att Skellefteå kommun utmärkte sig genom att ligga långt framme när det gäller välfärdsteknik för att förbättra kvalitén i äldreomsorgen. Jag gjorde ett utredningsuppdrag för Socialdepartementet och besöket var en inspiration för oss som skrev utredningen. Våra förslag kommer snart att se verklighetens ljus. Men som den tekniknörd jag är stannade jag en dag extra. 

Jag ville bilda mig om Northvolt. Detta företag som kommit att stå som förebild för den nya moderna industrin. ”Alla” i hela Sverige pratade om denna vågade etablering. Kommunalrådet Lorents Burman blev min guide till att förstå hur det gick till. Men döm om min förvåning – han pratade minst lika mycket om ett kulturhus som snart skulle börja byggas. Att det skulle bli högt. Och dessutom helt i trä. Ja, men det var något det också. 

En ny bild av Skellefteå hade börjat formas i mitt medvetande. Ytterligare några månader senare ansökte Skellefteå och Västerbotten om att få bli värd för Industridagen. Det är ett event som återkommande ordnas av fack och arbetsgivare inom industrin för ha dialog med hela samhället. Vid varje tillfälle uppmanas regioner att ansöka om att få stå som värd. Det blev hole-in-one för Skellefteå. Det rådde ingen tvekan: kommunen tillsammans med regionen och Boliden skulle få bli värd för Industridagen 2021. Att den fina miljön sen fick ersättas av ett digitalt event – visserligen i världsklass – är en annan historia.

Men nu tecknar vi mars 2022. Sara kulturhus har slagit upp portarna och första batteriet är levererat från Northvolt. Och det byggs som aldrig förr. Förra hösten fick jag en stund för mig själv i kulturhuset. Där kunde jag samtidigt uppleva både det storslagna och den sinnesfrid trämaterialet ger. Det blev så uppenbart vad Skellefteå vill. Processen att lämna stagnation började för länge sedan. Långt före att batterifabriken ens var påtänkt. Spelar det någon roll? Absolut! Viljan att expandera och bygga framtiden fanns innan Northvolt luftlandsattes. Och förmågan att ta emot och härbärgera denna gigaverksamhet har byggts ut i en rasande takt. Det är det som imponerar. 

Så om jag om säg 15 år gör ett uppehåll vid Skellefteå C, hoppar av Norrbotniabanans snabbtåg från Umeå till Luleå, vad ser jag då? Ett Sara kulturhus med fin patina, javisst. Men också så mycket mer. En stad med ny spännande bebyggelse. Ett myllrande studentliv som hela den gröna omställningen genererat. Människor från många kulturer som jobbar i verksamheter som etableringen av Northvolt skapat.

Jag andas den friska härliga luften och upplever närheten till både hav och skog. Ett välkomnande klimat byggt på många år av framtidstro. Och kanske stillar jag min nyfikenhet på hur det gått för Bastuträsk. Har även det samhället, och andra som Boliden och Jörn, levt upp genom den starka utveckling som tog sin fart i 2020-talets början?

Peter Larsson är regeringens samordnare för samhällsomställning vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
fler perspektiv

Lena Abrahamsson: För att skapa det gröna samhället krävs attraktiva arbetsplatser

Den gröna industriella omställningen kommer med stormsteg i norra Sverige. Industrin rör sig mot visionen av automation, digitalisering och mer hållbara och gröna material och tekniksystem.

För att skapa det gröna samhället krävs attraktiva arbetsplatser

Debatt: Vindkraft i trä i Norrbotten ger dubbel klimatvinst

Vindkraften behöver byggas ut kraftigt för att klara elektrifieringen av samhället och klimatmålen. Vi kan skapa en dubbel klimatvinst – genom att bygga tornen i trä. Bara i Norrbotten kan besparingen bli 536 000 ton koldioxid, skriver Otto Lundman, vd för träteknologiföretaget Modvion.

Vindkraft i trä i Norrbotten ger dubbel klimatvinst

Jonas Vinblad von Walter: Vill de nya industrierna erbjuda anställda fossilfri kollektivtrafik?

Vi vet att vi ska vara fossilfria 2030. Vi vet också att vi ska vara 100 000 Luleåbor 2040. Här har lokaltrafiken givetvis en oerhört viktig roll att spela i framtidens hållbara Luleå.

Vill de nya industrierna erbjuda anställda fossilfri kollektivtrafik?

Catrin Keskitalo: Glöm inte människan i alla storslagna planer och miljardinvesteringar

Den nya framtiden är här! Äntligen ska vi satsa på hållbarhet på riktigt! Storslagna planer, mångmiljardbelopp, teknik, forskning och utveckling. Stora ord och stora summor. Men människan då? Var är den?

Glöm inte människan i alla storslagna planer och miljardinvesteringar

Lennart Gustavsson (V): Vi vill delta i energiomställningen – men kräver högre ersättningar

Malå är en av ett antal inlandskommuner i Väster- och Norrbotten som tar stort ansvar i den klimat- och energiomställning som pågår och är beredda att fortsätta göra det.

Vi vill delta i energiomställningen – men kräver högre ersättningar
Visa fler