Fler perspektivDebatt

Arbetet med Norrbotniabanan måste intensifieras

I juni beslutar regeringen om infrastrukturplanen för de kommande tio åren. Äntligen skrivs Norrbotniabanan in i sin helhet.

Debatt 14 mars 2022 08:39
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I Trafikverkets förslag till Nationell Infrastrukturplan för åren 2022–2033 svävar man på målet och pekar på ett färdigställande efter 2033. 

Det är helt orimligt. Samhällets aktörer måste få veta när banan ska tas i bruk för att de i sin tur ska kunna planera åtgärder kopplat till Norrbotniabanan. 

I vårt remissvar betonar vi från Norrbotniabanegruppen och Norrbotniabanan AB att projektet måste intensifieras, finansieras i sin helhet och även att regeringen bestämmer när banan ska vara byggd i sin helhet.

Ett snabbt färdigställande kräver att arbetet intensifieras. Det kan innebära att planera och bygga från två håll och att planera dragningen genom städerna. 

Det kräver också att medborgare, kommuner, länsstyrelser och näringsliv stöttar Trafikverket genom engagemang i planeringen och vid samråd. Med gemensamma krafter hittar vi också den allra bästa dragningen för banan.

Ett intensifierat arbete kräver också att banan är finansierad i sin helhet. Det saknas i dag. 

Positivt i sammanhanget är att planering och val av järnvägskorridorer är klart sedan tio år tillbaka. Trafikverkets noggrannhet i framtagande av järnvägskorridorer gjordes för att hålla många årtionden framåt och hittills har inget förändrats som påverkar banans järnvägskorridorer, exempelvis nya av lag skyddade naturområden. 

Norrbotniabanan kommer äntligen att binda samman kuststäderna. Vilket möjliggör centrala placeringar av resecentrum, som ger närhet till städernas service och utbud. Och som samtidigt blir knutpunkter för byten mellan olika trafikslag. 

Det blir viktigt i och med att de stora etableringarna i norr kommer att genera ett ökat godsflöde och ett ökat persontrafikflöde. Därför behövs banan mer än någonsin och stödjande besked från politiken, om ett snabbt färdigställande, blir viktigt. 

Om det beskedet inte ges, måste man också ta ansvar för de konsekvenser det medför, inte minst till det växande näringslivet då potential till utveckling inte tas tillvara. 

Under väldigt lång tid har vi verkat för att Norrbotniabanan ska skrivas in i den Nationella infrastrukturplanen. Nu är vi där och det är bra. Men ett snabbt färdigställande av Norrbotniabanan är ett måste. 

Med våra gemensamma krafter är det fullt möjligt. 

Gusten Granström, vd Norrbotniabanan AB

Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
fler perspektiv

Debatt: Vindkraft i trä i Norrbotten ger dubbel klimatvinst

Vindkraften behöver byggas ut kraftigt för att klara elektrifieringen av samhället och klimatmålen. Vi kan skapa en dubbel klimatvinst – genom att bygga tornen i trä. Bara i Norrbotten kan besparingen bli 536 000 ton koldioxid, skriver Otto Lundman, vd för träteknologiföretaget Modvion.

Vindkraft i trä i Norrbotten ger dubbel klimatvinst

Jonas Vinblad von Walter: Vill de nya industrierna erbjuda anställda fossilfri kollektivtrafik?

Vi vet att vi ska vara fossilfria 2030. Vi vet också att vi ska vara 100 000 Luleåbor 2040. Här har lokaltrafiken givetvis en oerhört viktig roll att spela i framtidens hållbara Luleå.

Vill de nya industrierna erbjuda anställda fossilfri kollektivtrafik?

Catrin Keskitalo: Glöm inte människan i alla storslagna planer och miljardinvesteringar

Den nya framtiden är här! Äntligen ska vi satsa på hållbarhet på riktigt! Storslagna planer, mångmiljardbelopp, teknik, forskning och utveckling. Stora ord och stora summor. Men människan då? Var är den?

Glöm inte människan i alla storslagna planer och miljardinvesteringar

Lennart Gustavsson (V): Vi vill delta i energiomställningen – men kräver högre ersättningar

Malå är en av ett antal inlandskommuner i Väster- och Norrbotten som tar stort ansvar i den klimat- och energiomställning som pågår och är beredda att fortsätta göra det.

Vi vill delta i energiomställningen – men kräver högre ersättningar

Anna Krook Riekkola: Kan norra Sverige lära sig något av energiomställningen i Arizona?

Under våren är jag gästforskare på Arizona State University (ASU) i Phoenix, vilka är framstående inom hållbar utveckling. Det som lockade mig var deras fokus på den sociala delen av hållbar utveckling och att tänka kring framtiden.

Kan norra Sverige lära sig något av energiomställningen i Arizona?
Visa fler