Väl framme i Vuollerim blev de mottagna av ägaren till Gunnels Trädgård. Där serverades kaffe med hembakat bröd som kunde avnjutas inomhus – i kaféet eller ute i trädgården.
I trädgården fanns det växter som inte borde finnas i detta klimat, som till exempel citron och persika.
Viktoriafortet
När så alla fått sin kaffetår och hembakat bröd var det dags för vidare färd till Viktoriafortet. Här fanns bland annat en utställning om de stora händelserna som inträffade i världen. Utställningen speglade också vad som var viktigt, i stort och smått, för medborgarna i Sverige under denna tidsperiod. Den dubbelpipiga kanonen (15,2 cm) som fortet är bestyckad med kommer från pansarskeppet Drottning Viktoria. Kanonen har tjänstgjort som en vaktpost över Lule älvdal 1963–1997. Victoriafortet är i dag ett museum, den tidstypiska miljön är intakt till alla delar.
Lunch
Efter besöket i Viktoriafortet var det dags för lunch på Hotell Vuollerim gästgiveri. Här möter man inte bara ett hotell – man möter en hel bygd som sedan årtusenden byggts och formats av entreprenörskap och samverkan från bygdens byar, man kan beställa mat som lagas med omsorg av lokala råvaror.
Det arkeologiska museet Vuollerim 6 000 skildrar Norrbottens och Lapplands äldsta historia. Här finns det en vision av forntiden, arkeologiska fynd samt kopior av forntida föremål och kläder. Man kan se bildspelet ”Björnkvinnans folk” och titta in i hyddan som finns i anslutning till museet och som är en rekonstruktion av en trolig vinterbostad. Verksamheten drivs av samarbetsgruppen Vuollerim Natur och Kultur.
Ett mycket uppskattat besök tyckte de nyfikna pensionärerna.
Jokkmokks Jockes museum
Sist av allt gjordes ett besök på Jokkmokks Jockes museum i Poris. Anna-Lena Holmqvists morfar räddade en gång hans syster från att drunkna. Efter det var de bästa vänner livet ut. I dag driver Anna-Lena Holmqvist museet i Poris till Jokkmokks Jokkes ära. Han hette från början Bengt Johansson men han tog namnet Djupbäck för att hedra platsen för sitt föräldrahem, som ligger tre kilometer från muséet i Poris.
Som ni förstår av artikeln var det ett späckat dagsprogram där de tider som var bokade för varje besök blev förskjutet framåt så när resan hemåt startade var alla nöjda över vad man fått se och vara med om. Alla fick sin del av nyfikenheten stillad på något av besöken.
”En mycket bra planerad resa”, var kommentarerna under resan hem.