125-årskalas för Varjisträsk

I juli månad år 1883 kom August Hedman, bördig från Korsträsk, och hans hustru Anna Larsdotter Vikström, uppvuxen i Tjappsåive, gående genom skogarna. De bosatte sig i Varjisträsk och förra lördagen, 28 juni, var det 125-årskalas för den lilla byn vid gränsen mellan Arvidsjaurs och Jokkmokks kommuner.

Ragnar Hedman förmedlar bygdehistoria till intresserade åhörare.

Ragnar Hedman förmedlar bygdehistoria till intresserade åhörare.

Foto:

VARJISTRÄSK2008-07-07 06:00
Varjisträsk har i dag tre bofasta invånare, men under jubileumsfesten blev det åter liv och rörelse i byn. Ett sextiotal personer kom för att fira byn, träffa vänner och bekanta och uppleva platser och minnen från förr.
- Vi pratade i timmar, säger Ragnar Hedman som är en av de tre bofasta byborna och en av initiativtagarna till jubileumsfesten.
Ragnar är barnbarn till Varjisträsks första bebyggare och kan sin bys historia.
Första nybyggarna
- Juridiskt var farmor och farfar inte första nybyggarna. Man skulle alltid bygga ett visst antal hus och odla en viss yta mark innan ett nybygge blev registrerat. Fem år senare kom faktor Karlsson till byn. Han var faktor för Ytterstfors-Munksund, som köpt "miljonstämplingen", 1 200 000 träd, och hade genom skogsbolaget resurser att bygga allt på en gång.
Miljonstämplingen skapade i början av 1900-talet rusch i byn.
- 1922 fanns tjugo hästar i området. 1907-1908 fanns det en kärrväg till Älvsbyn, och den första bilen från Älvsbyn kom hit 1924. Telefon fick vi från Tellejaur 1920. Och när järnvägen kom, 1932, blev det rena Klondike här.
Under glansdagarna fanns under en tid bland annat skola, två affärer och två kaféer i byn.
1937 drabbades skolan av plötslig elevminskning.
- Tolv barn flyttade på en vecka. Det var rallarbarn, och Inlandsbanan var färdigbyggd. Vi blev tre elever kvar i byn, säger Ragnar Hedman.
Han berättar att en förklaring till att Varjisträsk under glansdagarna inte växte sig till en större by var att Domänverket inte sålde några tomter.
Tipsrunda
- De tillhandahöll bara hyrtomter vilket innebar att man inte fick belåna sin fastighet. Först på 1950-talet började Domänverket sälja tomter och 1958 var det inflyttningsklart i sju skogsarbetarbostäder. Men då var ju mekaniseringen av skogsbruket på gång.
Under 125-årskalaset berättades om detta och en hel del annat.
- Bland annat hade vi en tipsrunda och jag visade skolan och berättade om den. Det var en uppskattat dag, inte minst hos nostalgiker som söker sina rötter, säger Ragnar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om