Ni hör oss meteorologer prata om vädret i radion och ni läser våra prognoser i tidningar. När vi tar fram en prognos så är väderutvecklingen de senaste timmarna samt nuläget en mycket viktig faktor. Med hjälp av satellitbilder kan vi se hur molnen såg ut för en stund sedan och hur de rört sig de senaste timmarna. Om det till exempel är låga dimmoln eller vertikalt mäktigare skurmoln. Satelliten registrerar atmosfären med tre olika våglängder som sedan kombineras och framställs som en bild. Då solen är uppe så kan det synliga ljusets våglängd användas men under mörkertimmarna utnyttjas istället den infraröda kanalen eller enklare värmen som utstrålas från atmosfären. Höga molntoppar är också kallare än lägre. För att veta var och hur mycket nederbörd molnen avger så används radarbilder. Här ser vi hur nederbördsområden har förflyttat sig och hur stackmoln växer till sig i höjd och ger nederbörd under dagen. Vidare så får man fram vilken typ av nederbörd det är fråga om av observationer som utförs antingen automatiskt eller av observatörer. Nu har vi fått en bra översikt av väderläget och kan sedan börja titta på vad våra olika prognoskartor säger om framtiden. Man kan säga att vi tar hjälp av allt mellan himmel och jord.
