Dagens tema är regn, både i väderkrönikan som över stora delar av landet. Abisko i norra Lappland är en av Sveriges nederbördsfattigaste platser med i genomsnitt 300 mm per år, medan Riskgränsen som fågelvägen inte ligger mer än 3 mil västerut får ca 3 gånger så mycket. Denna ojämna fördelning kan man även se vid jämförelse av väst- och ostsluttningarna av sydsvenska höglandet, där det ofta är torrare på den östra sidan. Vad beror då denna nederbördsfördelning på? Svaret är topografin. Ett mäktigt terränghinder liksom ett mindre kan ge upphov till moln och nederbördsbildning beroende på att då luften tvingas stiga kyls den av och kondensation sker. Då ett nederbördsområde passerar ett hinder kan alltså en förstärkning av nederbördsintensiteten ske på lovartsidan. På läsidan däremot sjunker luften, molnen tunnas ut och antingen förekommer ingen nederbörd eller också nederbörd med minskad intensitet. I fallen ovan är nederbördsmängden större på västsidan och det beror på att Sverige ligger i det s.k. västvindbältet med övervägande sydvästliga eller västliga vindar.
