När luften stiger kyls den efterhand av och vattenångan övergår till iskristaller och molndroppar. Hur stor en regndroppe blir beror på vattentillgången, hur de bildas och vilka vindförhållanden som råder. Starka uppvindar gör att dropparna håller sig kvar i molnet en längre tid och kan växa sig större och större, men om vinden skulle vara för stark slås de istället sönder till mindre droppar. Formen på regndroppen när den till slut trillar ner från molnet kan vara olika. Om regndroppen är mindre än 2 mm i diameter är den fallande droppen mer symmetriskt rund. Anledningen är att ytspänningen vill forma droppen till en form som har minsta möjligen yta för dess totala volym och detta är just en sfär. Om regndroppen har en diameter som är större än 2 mm får den en annan form. Den här regndroppen har utseendet av en tillplattad svär. På undersidan ser den lite tillplattad ut och på ovansidan rundad. Anledningen till det här utseendet beror på lufttrycket. När regndroppen faller blir det ett tryck på undersidan som gör att den plattas ut men på ovansidan har vi ett lägre tryck och det gör att droppen utvidgas lite, och blir lätt rundad.
Regndroppens form
Så jobbar vi med nyheter