Ett område med regn passerar och det fryser på och blir halt. Ibland pratas det om underkylt regn och ibland om regn som faller på kalla ytor och fryser till. Resultatet blir ju detsamma, ishalka i båda fallen men orsaken är olika. Då nederbörd bildas på hög höjd, vilket är det vanliga i samband med frontbunden nederbörd, är det iskristaller och snöflingor som bildas på kanske 10 km höjd. Temperaturen genom atmosfären varierar så klart och ju närmare marken man kommer desto varmare blir det, ca 1 grad per 100 m. Men både varma och kalla luftlager kan förekomma då ju atmosfären sällan är helt homogen. Då snön stöter på ett varmare skikt smälter den helt eller delvis och regndroppar bildas. Om dessa sedan faller genom ett kallare luftlager så kan de återfrysa och bilda genomskinliga iskorn. Om de inte hinner frysa kan de ändå få en temperatur under noll och är då underkylda. När dessa underkylda droppar träffar en fast yta, t ex en bilruta eller vägbanan, fryser de omedelbart till is. Har vi istället läget där det regnar över kallt underlag kan man ändå få samma effekt. Håller markytan minusgrader och det regnar på den så fryser det också. Då varm luft strömmar över den kalla ytan blir den så klart varmare efter ett tag och risken för återfrysning minskar.
