Så här års kan det bildas kraftiga snöbyar över hav som sedan driver in över våra kuster med mycket snö som följd. Det är kombinationen av riktigt kall luft, från marknivå till högt upp i atmosfären, och det relativt varma havsvattnet som gör att det bildas stora vertikala luftrörelser. Detta då luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt. Resultatet blir kraftiga snöbyar som bildas i stråk i vindens riktning. Ju längre sträcka luften transporteras över öppet vatten desto kraftigare snöbyar blir det. När snöbyarna träffar svenska kusten förstärks de ytterligare och snön kan vräka ner över kusttrakterna. De värst utsatta kuststräckorna är området mellan Söderhamn och Stockholm samt mellan Västervik och Mönsterås. Ett exempel på vad som kan ske är 4-6 december 1998 i Gävle då det kom 1,5 meter snö i centrala delarna av Gävle. Det kraftiga snöfallet pågick under flera dygn eftersom vindriktningen var oförändrad. Just vindriktningen är avgörande för var snöbyarna hamnar. I det nämnda fallet var vinden nordostlig. Vrider vinden några grader mot nord så är det kanske Norduppland och Gotland som drabbas i stället och blir den rakt nordlig så kanske vi klarar oss helt från snökaos.
