Förutom de tio vanliga molnslagen finns det även inofficiella molntyper där pyrocumulus får räknas in. Av namnet förstår vi att de har samma bildningssätt som vanliga cumulus men att värmen eller energin för att skapa molnet tillkommer på annat sätt än värmen från solen. Vulkanutbrott, skogsbränder, eldsvådor, kärnvapenexplosioner osv. medför en intensiv upphettning av luften vid marken. Den vattenånga som finns följer med den stigande luften och kondenseras. Bidrag till molnbildningen kommer även från vattenångan i den omgivande luften som sugs in i molnet så väl som från vatten som frigörs från den brända vegetationen. I samband med vulkanutbrott är de heta gaserna och de utslungade partiklarna en bidragande orsak. Molnen är ofta grå till brunaktiga i färgen till följd av aska och rök. Storleken på molnet varierar kraftigt, från storleken på ett vackertväders stackmoln till storleken av ett rejält bymoln. Nederbördsprocessen kan komma igång och ge skurar, som vid en skogsbrand kan dämpa branden, men turbulens och därmed kraftiga kastvindar kan få motsatt effekt och bättra på eldsvådan. Stora pyrocumulusmoln kan, särskilt när de uppträder i samband med vulkanutbrott, ge åska. En bidragande orsak till det är troligen den kraftiga turbulensen som förekommer och askpartiklarna.
