I helgen som var besökte jag det sista av den svenska sommaren. Tro det eller ej, men det råder fortfarande meteorologisk sommar i delar av Skåne. Normalt sett brukar hösten komma till den Skånska väst- samt sydkusten i mitten av oktober, men inte i år. Kändes det som sommar då? Nja, det kan jag väl inte helt hålla med om. I lördags promenerade vi i Falsterbo och det var just här som det var varmast under dagen, hela 12 grader. Men det var lite småblåsigt och jag ångrade mig att jag lämnat vantarna och halsduken hemma. När vi satte oss i lä under fikastunden värmde ändå solen lite och jag fick en illusion om att sommaren hängde envist kvar.
Betydligt mer höstlikt kändes det under joggingturen på söndagen. Träden skiftade vackert i grönt, gult, rött och brunt. Marken var geggig och jag blev blöt om fötterna. Efter ett tag gjorde sig ändå sommaren påmind, jag blev varm och tog av mig vindjackan. En tanke passerade "det är i början av november och här springer du i bara kortärmat, är du helt från vettet?". Den tanken ersattes snabbt av "äh det är ju ändå meteorologisk sommar och den är ju trots allt bara beroende på temperatur, njut så länge du kan".