Under vintern var det säkert flera som hörde uppmaningen att tänka på kyleffekten, speciellt i fjällen när det blåste på ordentligt.
Under sommaren behöver vi inte oroa oss för något sådant, då är det ju i regel varmt i hela landet. När jag för ett tag sedan satt och bläddrade i L-G Nilssons "Stora boken om semestervädret" hittade jag en annan tabell, men istället för vind och temperatur tog den upp temperatur och luftfuktighet.
Tabellen beskrev behaglighetsindex, vilket jag inte hört talas om tidigare. Behaglighetsindex är "ett mått på hur värme och fuktighet påverkar kroppen". Ju högre index desto större obehaglighetskänsla vid kombinationen mellan hög temperatur och hög luftfuktighet. Obehaget kan till och med bli en hälsofara.
Högt index ger ökad risk för värmeslag eller solsting, som en del väljer att kalla det. Då är det väldigt viktigt att dricka mycket, och ett svalkande dopp blir den varma huden bara glad åt!
Hur folk vid ekvatorn klarar av den fuktiga hettan förstår jag inte. Själv gillar jag bara kortare perioder med temperaturer upp mot 30 grader. De dagar i sommar som vi kanske får de temperaturerna hittar ni mig i skuggan med en stor kanna iste!