10:e söndagen efter Trefaldighet
Nådens gåvor
Matteusevangeliet 18:18-22
”Jag har ingen talang” sa en av våra tre barn en dag. Känslan av att vara ingen speciell syntes i ögonen. Min man Gösta och jag försökte att uppmuntra och stärka de intressen som fanns. I en tid där man inte alltid känner att man behövs kan känslan av att inte vara speciell bli stark. Vad ska man göra av sin tid och sitt liv? Kanske blir livet mest ett tidsfördriv. Man sitter med I-fonen eller Paddan mest hela tiden.
En av utmaningarna i vår tid, det är att uppmuntra varandra till mening. Där vi kan hjälpas åt att ta varandra i anspråk. Att räkna med den andre. Och själv vara den som man kan räkna med.
En ny termin har just börjat i skolan och höstfoldrar och programblad delas ut överallt. Det finns så mycket som du och jag kan engagera oss i. Vi har olika gåvor och olika talanger. Vad kan jag bidra med? Sebastian Stakset har just nu sin tältkampanj ”Det finns hopp” i Piteå. Han har gått ifrån missbruk, brott och hat. Nu använder han sina talanger och gåvor för att rädda andra. Till ett nytt liv i kärlek och frihet.
Idrottsrörelsen, kyrkorna och föreningarna behöver också många ideella eller volontärer som de numera kallas. I söndagsskolan sjöng vi ”Jag kan inte vad du kan. Du kan inte vad jag kan. Men Gud har en uppgift som passar för mig och en annan som passar för dig.” Vi får hjälpas åt att upptäcka våra olika gåvor och hjälpa varandra på olika sätt med det vi kan. Hur vi kan leva tillsammans, det handlar främst om att någonstans förstå att hela världen hänger ihop.
Som en som jag känner sa ”Hellre äta gröt tillsammans än fläskkotlett ensam.”
Vi ber: Gud, hjälp oss att leva tillsammans där var och en får använda sina gåvor. Amen.
Präst i Piteå församling