– Skogssällskapet vill uppmuntra till en varierad skogsskötsel och förvaltning av den svenska skogen, och stora gräsätare som visenter skulle kunna bidra till ökad biologisk mångfald, säger Harald Nylinder, affärsområdeschef för Skogssällskapets egna skogar och initiativtagare till projektet.
I förstudien, som påbörjas under våren 2023, ska såväl positiva som negativa konsekvenser av frilevande visenter i Sverige belysas. Förstudien inleds på Skogssällskapets egen fastighet Svanå i Västmanland.
– Fastigheten gränsar till visentens ursprungliga utbredningsområde i Mellansverige. Vi inleder nu en dialog med våra markgrannar och andra intressegrupper, säger Harald Nylinder.
Den sista vilda visenten sköts i Karpaterna på 1920-talet, men med hjälp av visenter i djurparker har arten kunnat återintroduceras på flera håll i Europa. I dag lever den vilt i bland annat Polen och Rumänien, och omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv.
– Fram till mitten av 1900-talet fyllde våra skogsbetande kor de funktioner som vilda visenter och uroxar tidigare gjort, genom att de betade gräs och örter i skogen. I dag har vi problem med igenväxning eftersom de stora gräsätarna saknas i skogslandskapet, berättar Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
– Visenten är Europas bisonoxe. De är stora gräsätare som funnits i Sverige längre tillbaka i tiden och som skulle kunna göra stor nytta för naturvården, berättar Karin Fällman Lillqvist.