Museet konstaterar att om vi kunde förflytta en människa från Nordiska museets födelseår 1873 till 2023 skulle hon förmodligen förundras över mycket. Tekniska framsteg och människors sätt att leva och arbeta har förändrats radikalt. Huvuddelen av dagens arbete måste varken utföras med kroppsstyrka eller äga rum i en fabrik. Med jubileumsinsamlingen ”Vår framtid – en spaning mot Norden 2173” vill Nordiska museet – för att vrida och vända på möjliga framtidsscenarier – rikta blicken ytterligare 150 år framåt. Hur vill och tror människor att Sverige, Norden och världen ser ut i framtiden?
Nordiska museet har undrat om framtiden förr. Inför millennieskiftet skickades en lista med frågor ut till ett hundratal personer runt om i Sverige. Museet ville här veta hur de såg på framtiden. Vad väntade egentligen bortom år 2000? Många som svarade inledde med orden: "Det här var den svåraste frågan vi fått." Men de svarade, många gånger med sida upp och sida ner med profetior både om det egna livet och om samhället. Ett kvarts sekel senare har museet hört av sig till några av personerna som deltog då och ställt en ny fråga: "Hur gick det?"
På sajten varframtid.nordiskamuseet.se kan besökare ta del av fyra personers brev från 1997 och sedan höra deras efterkloka tankar från 2022. Vad spåddes rätt, vad spåddes fel, och hur mycket vet vi egentligen om vad som väntar oss? Någon fick cancer bara några år efter att brevet skrevs. Någon annan flyttade till Skottland och träffade sitt livs kärlek. Ytterligare någon prickade nästan allt rätt.
Den nya digitala insamlingen startar den 24 januari och är öppen för alla att delta i. Alla bidrag i insamlingen sparas i museets samlingar och blir därmed tillgängliga för allmänhet och forskning.