Utflyttningen från bygden och Sverige i övrigt var under en tidsperiod så stor att en särskild nationalförening bildades för att bekämpa emigrationen. Kronprins Gustaf Adolf var högste beskyddare. Oron för att landet skulle utarmas genom alltför stor emigration var grunden till detta initiativ. Norrbottens landshövding ansåg att emigrationen var lika med allvarlig smitta.
Från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,5 miljoner svenskar landet. Efter hand återvände omkring en femtedel av emigranterna till Sverige
Massutvandringen från Sverige i allmänhet och Piteåbygden i synnerhet inspirerade Infjärdens fria diskussionsklubb att under de första åren av 1900-talet anordna ett möte i Sjulnäs skola, där även medlemmar i Storfors diskussionsklubb deltog.
En av de tongivande vid mötet var stenhuggare C.A. Carlsson från Storfors, som såg utvandringen som en fara för staten och att staten borde vidta åtgärder.
Carlsson anförde i debatten i Sjulnäs bland annat att staten borde bereda arbetsförtjänst åt alla arbetslösa och föreslog då, som ett bidrag till att motverka emigrationen, att ett malmförädlingsverk borde anläggas.
– Det skulle bidra till att folket stannade hemma och landet blev bärkraftigare.
Carlsson fortsatte i debatten att anföra att det inom en del arbetarekretsar resonerades som så: Låt dem fara, ju fler som reser, desto större är utsikterna till arbetsförtjänst för oss som blir kvar. Det r ett oklokt resonemang, anförde talaren och påpekade att erfarenheten visar att de kvarvarande, trots den ökade utvandringen, inte kan förbättra sin ställning.
C.A. Carlsson hävdade att huvudorsaken till utvandringen från Piteåbygden var att det här fanns allt för få tillfällen till god och i synnerhet jämn arbetsförtjänst.
– Synnerligen under vintern är det mycket svårt att få lönande arbete.
Mejeriföreståndare J.O. Holmgren, Lillpite, fanns också på plats när emigrationen debatterades. Han hävdade att en anmärkningsvärd orsak till att så många lämnade landet låg till stor del i att den arbetande befolkningen saknade rösträtt
– Medvetandet om man här i landet endast har skyldigheter men inga rättigheter driver alldeles för många till Amerika, där de väntar sig större frihet och människorätt. Vidtog staten dessutom åtgärder för att stödja och hjälpa den arbetande befolkningen och inte bara de högre ämbets- och tjänstemännen skulle denna trevnad ytterligare höjas . Något sådan kan vi inte tänka oss under den nuvarande regimen. Tänker vi efter så är det inte måna herremän, utan mest arbetare som utvandrar, avrundade Holmgren
Bagare Åström, Storfors, inflikade att även relativt välbärgade personer emigrerade och gick med på att någon orsak till utvandringen stod att söka i missnöje över saknaden av rösträtt.
– Som ett botemedel och för fosterlandskärlekens höjande bör det genom ungdomsmöten ordnas med goda fosterländska föredrag och diskussioner Då skulle ungdomen få något att tänka på och resonera om mellan arbetstimmarna och på samma gång lära sig uppskatta sitt fosterland, framhöll Åström
Salomon Salomonsson, redaktör för Norrbottens-Posten, som då var liberal, ansåg att det fanns en förklaring till emigrationen och att den låg i folkkynnet.
– Den ariska stammen har under årtusenden varit stadd på rörelse mot väster. Det är folket av denna stam, engelsmän, tyskar och skandinaver som med en naturkrafts styrka kommit hit till Europa och sedan dragit över Atlanten samt på en kort tid förvandlat Norra Amerika från en vildmark till bördiga fält
Uttalandet får ses som ganska typiskt för Salomonsson vid denna tid. Han var en romantiker. Något som bäst avslöjades i hans små noveller som då och då fanns införda i tidningen.
– Så länge endast ett fåtal äger större delen av jorden, under det att flertalet måste som lönearbetare bruka densamma, kan några trygga bosättningsförhållanden inte inträffa, avrundade Salomonsson C. A. Carlsson var flitigt i elden.
– Fastän jag inte är socialdemokrat, vill jag att staten skall ta hand om storindustrin.
Han trodde inte att rösträttsfrågan spelade så stor roll när det gällde emigrationen från Piteåbygden.
– Huvudorsaken är att folket får sin arbetsförtjänst.
Hemmansägare Enberg, Svensbyn, hävdade att statens skogsrättsupplåtelser sker på ett för torparen mindre gynnsamt sätt.
– Orsaken till att bondsönerna reser till Amerika är de inte kan skaffa sig egna jordbruk inom hemorten.
Han hävdade att staten borde börja med malmförädling.
– Vad ligger det för mening i att först sälja malmen och skeppa ut den för att sedan köpa tillbaka den i förädlat skick.
Något som J-O Holmgren avslutade med kommentaren att en annan orsak var den tunga värnplikten, som gjorde sitt till.