Det är över 40 år sedan Mikis Theodorakis hörde Arja Saijonmaa sjunga i Helsingfors och på stående fot bestämde att hon skulle med på hans världsturné. För den unga finländska sångerskan, engagerad i politisk teater, var det självklart att tacka ja - hon ville förändra världen och vad kunde vara bättre än den grekiske stjärnans motståndssånger?
- Det är musik med innehåll och substans, texterna är den bästa poesin som finns. Sångerna är djupa som havet och för den som en gång simmat i Mikis ocean går det inte att hitta något bättre.
Turné med Theodorakis musik
Med premiär i Nyköping den 24 februari tillbringar hon våren på ett 30-tal scener över hela landet med den egna föreställningen "Den hemliga stranden". Den bygger på fjolårets självbiografi, "En ung naken kvinna", och är en berättelse om hennes liv som artist, ett liv präglat av Theodorakis musik som hon under alla år sjungit på såväl svenska och finska som på grekiska. Men det handlar också om den internationella politiska motståndsrörelse hon hamnade mitt i.
- Jag kom till exilgrekerna i Paris som ung fattig student och kunde varken grekiska eller franska. Det var en explosion i mitt inre att hamna i världens centrum. Paris var summan av världens alla kulturer och frihetskamp.
"Gudomlig melodi"
Deras möte i Helsingfors i början av 1970-talet var inte Arja Saijonmaas första möte med Theodorakis musik. Hon minns när hon hörde "Den hemliga stranden", föreställningens titelsång, för första gången.
- Jag kunde inte förstå hur någon kunde fängslas på grund av en sång med gudomlig melodi och fantastisk lyrik. Den sången fick inte ens nynnas på gatorna i Grekland, man kunde arresteras om man visslade den. Den mannen skulle jag vilja träffa, tänkte jag.