Dråpet vid dansbanan gav åtta års straffarbete
- Du förefaller mallig och därför skall du ha stryk!De orden blev inledningen till ett dråp under en danstillställning i Långträsk, Sjulsmark, då 20-årige Paul Johansson, Långträsk, fick plikta med sitt liv. Händelsen utspelades en sommarmånad för 86 år sedan.
Dråpet i Långträsk, när Paul Johansson slogs ihjäl, blev en enspaltig rubrik i tidningen.
Foto: Erik Westergren
Till dansen i Långträsk hade den skyldige till dråpet, tillsammans med en kamrat, tagit sig per cykel. Som färdkost hade de med sig en liter brännvin och en liter pilsner. I Hälleström hade de två kamraterna gjort en paus och tagit sig en "stärkare" ur flaskan. I Långträsk, och i god tid innan dansen började, tog de sedan in hos en familj de kände. Där blev det kaffekask.
Skulle få smörj
När dansen drog igång fanns brottslingen, och hans färdkamrat, på plats för att ta sig en svängom med flickorna. Däremellan gick de åt sidan för att ta sig en klunk, ur den medhavda spritflaskan. Under en sådan avstickare träffade de på Paul Johansson, som de hade ett grått öga till, och kom i en ordentlig diskussion. De tyckte nämligen att Johansson var skyldig dem en ursäkt. Han uppgavs, tillsammans med några kamrater, tidigare ha klargjort att om de kom till byn skulle de få smörj. Med andra ord skulle Långträskpojkarna spöa Sjulsmarkspojkarna.
Paul Johansson ville inte inleda sig i ytterligare diskussioner, och inte heller något slagsmål.
- Men han skall ha helvetes stryk, uttalade brottslingens kamrat.
Det fick till följd att den senare för dråp dömde gav sig på Paul Johansson, med knytnävsslag. I handen hade han också en metallsnusdosa som ett tillhygge. Det blev rejäla slag. Paul Johansson stöp och avled.
Frits Leonard Berg från Långträsk hade bara en kort stund tidigare träffat den skyldige och hans kamrat och hört hur denne yttrat:
- Han (Paul) kommer då inte tillbaka i kväll och bråkar något mer.
Brottslingen och hans kamrat återvände till dansbanan, som om inget hänt, där de drack upp vad som var kvar av litern.
Efter en stund i dansens virvlar gav sig Paul Johanssons baneman iväg till en bekant flicka, där han stannade över natten.
Det var där fjärdingsman Knut Eriksson från Norrfjärden påföljande dag påträffade honom, grep honom varefter det blev transport till fängsligt förvar.
Slag mot huvudet
Karl Fritiof Risberg var ett annat vittne som mött brottslingen och hört honom yttra:
- Nu behöver ni inte se han Lass-Paul något mer.
Med Lass-Paul, gårdsnamnet, menade han Paul Johansson.
Risberg berättade också i polisförhör att han sett hur Paul Johansson fått motta slag i ansiktet och påtalade att brottslingen jämt brukade bråka vid tillställningar, när han förtärt sprit.
J. A. Lundström från Tällträsk hade också minnesbilder. Han hade nämligen följt med de två till Hälleström för att träffa spelmännen vid dansen. På Julius Bergströms gård hade brottslingen då gett sig på Paul Johanssons 19-årige broder, som fick motta slag och med den efterföljande kommentaren:
- Nu har jag klarat upp med den där, nu är det bara Paul som återstår.
Lundström drog sig till minnes en dans i Rosfors midsommarhelgen, året före, där Paul Johansson kommit i gräl med dråparen. Då avstyrdes det hela utan handgemäng.
John Valdemar Wikström från Tällträsk hade sett hur Paul Johansson, som sedan tidigare hade vänstra foten amputerad, under dansen i Långträsk fått ta emot slag mot huvudet och fallit baklänges
- Sedan steg Paul upp, men förde händerna åt huvudets båda sidor och efter en halv minut stöp han framlänges handlöst i marken, berättade Wikström.
Nykterhetsivrare
Piteå-Tidningens redaktör Salomon Salomonsson, en nykterhetsivrare av stora mått, fick anledning att i en ledare förfasa sig över det som hänt i Långträsk, kring en liter brännvin och ett dråp.
- Det torde vara tämligen säkert att dråpet inte kommit till stånd om brottslingen inte underblåst sin mer eller mindre uppkonstruerade vrede genom inmundigande av rusdrycker. Förmodligen var det inte första litern han varit med om att tömma. Man kan eljest inte tänka sig hur en städad ung man kan skaffa sig en mässingssnusdosa i akt och mening att använda den i slagsmålssyfte. Litern fullbordade de två ynglingarnas öde. Och bakom litern står det rusdryckshanterande samhället.
Doktor Leonard Sahlin i Öjebyn obducerade Johansson.
- I lungorna och hjärnas ytliga kärl fanns stark blodöverfyllnad, men huruvida detta kan sättas i samband med eller orsakats av våldet kan jag inte yttra mig, konstaterade Sahlin.
Hovrätten höjde straffet
Rannsakningen i Öjebyn blev en sak som intresserade hela bygden. En ansenlig folkmassa hade samlats runt tingshuset. Resultatet av rannsakningen blev att den anklagade, som enligt tidningsreferaten föreföll kall och oberörd, fördes till kronohäktet i Luleå.
Häradsrätten dömde den skyldige till sex månaders fängelse. Fallet fördes dock vidare till Svea hovrätt som i november 1924 meddelade att misshandeln begåtts med berått mod. Därför skulle fängelsedomen omvandlas till åtta år och sex månaders straffarbete.
Så jobbar vi med nyheter