Det blev med andra ord spänning på olika sätt i Sikfors. Vilken händelse som väckte mest uppmärksamhet denna höst för 100 år sedan, och vilken som mest lät tala om sig, må vara osagt.
Den 12 augusti 1912 blev något av en märkesdag i Pitebygdens historia. Sikfors kraftverk drog då igång driften på fullt allvar för att leverera all sin kraft till träsliperiet i Karlshäll, järnverket i Karlsvik och Luleå stad. Kraftstationen var, tillsammans med kraftverket i Porjus, den första större elproducenten i Norrbotten.
Trots att det fanns åtskilligt med kraft i Sikfors dröjde det dock många år innan alla i Sikfors närhet fick ljus i hus.
Piteborna nappade till en början inte på erbjudandet om elleverans. Elkraften gick i stället till Luleå. De styrande i dåvarande Piteås energiverk hade intressen i stadens oljeimportbolag, vilket också medförde en prishöjning av den lokala elektriciteten. Detta fick senare Piteå-Tidningens redaktör Salomon Salomonsson att i en ledare ta upp elfrågan med uppmaningen att Piteås styrande skulle skaffa sig inflytande över vattenkraften. Men det skulle dröja.
Det var inte helt utan problem som driften startade i augusti 1912. Tre månader tidigare hade driftledningen gett klartecken för produktion av elektricitet ur Piteälvens vatten. Det visade sig vid testkörningen, som bara varade något dygn, att en av tuberna, gjuten i cement, hade börjat spricka. Anledningen uppgavs vara att tuben mera fått frysa ihop än brinna när den göts. Det var kallt under den period tuberna iordningställdes. Under rätt så lång tid hade temperaturen nämligen legat på mellan 35 och 45 minusgrader.
Cementtuben plockades bort och ersattes med en ståltub. Ett arbete som tog tre månader.
Det rapporteras om fel flera gånger, bland annat linjefel. Det blev överslag, brand i maskiner, och åtföljande reparationer innan det gick att köra för fulla muggar igen.
På vintern då vattnet i älven sjönk var det alltid möda att få det att räcka till. Dessutom hade driftledningen svårt att hålla isgången stången. Det medförde i sin tur avbrutna kraftleveranser.
Livligt kuttrande
När kraftverksbygget drogs igång lockades många personer, inklusive järnvägsrallare, till Sikfors. En fader fick alltför svårt att hålla sin 17-åriga flicka i tyglarna inför alla karlar, vilket resulterade i prygel, polisanmälan och rättslig efterföljd.
Fadern ogillade sin dotters kurtis med ungkarlar och arbetare. Med kraftspråk försökte han inledningsvis föra sin dotter in på bättre vägar.
- Troligen rätt varmblodig, månne ett arv från sin far, noterar Norrbottens Posten om flickan.
Men kärleken påstås ju trots allt vara den starkaste. Utvecklingen av flickans flirtande tog en ände med förskräckelse.
En fredagskväll hade den "kärlekskranka" flickan, tillsammans med en väninna, inväntat manligt sällskap. Det tycks inte ha dröjt länge innan kavaljeren dök upp. Det blev ett livligt kuttrande bakom husknuten och stämningen tycks ha blivit allt högre och högre. De unga svärmande trodde sig vara säkra för iakttagare.
Men den älskogskranke mannen hade tydligen gjort upp räkningen utan värden.
- Som en blixt från klar himmel steg husets herre, assisterad av sin äldste son, ned bland de förälskade, rapporterar Norrbottens Posten
Dottern läxades upp. Hon rusade sedan till en i byn gift syster, men hämtades av fadern och brodern. Sedan såg de två till att flickan pryglades ordentligt hemmavid.
En svåger till flickan reagerade över misshandeln. Förhållandet anmäldes till länsman Carl August Öhrling i Öjebyn, som sedan med fjärdingsman Olof Edvard Bäckström kom till Sikfors. Flickan anmälde skriftligt fadern och brodern och yrkade strängast möjliga straff.
Vittnen som sett vad som utspelade sig uppgav att det var den råaste och brutalaste handling de varit med om. Flickan åkte för övrigt till Älvsbyn för att få läkarintyg, för eventuellt framtida men.
Ny anläggning
Kraftverket i Sikfors blev i många stycken banbrytande, främst för sin tekniska konstruktion och fick många efterföljare vid uppförande av andra kraftverk med låga fallhöjder.
1922 påbörjades byggnationen av en ny damm, som blev klar våren 1924. Dammbygget pågick i tre skift, dag och natt med 300 personer i arbete. Dammen blev tre meter högre än den tidigare. Fick en ny och mer avancerad konstruktion som underlättade regleringen. Den byggdes nedströms den gamla och i anslutning till järnvägsbron.
Kostnaden för den nya dammen slutade, med ny generator, turbin och andra tillbehör, på 1,6 miljoner kronor. Till det kom ombyte av ledningar för 100 000 kronor.
Kraftstationen var i drift fram till 1990, då den ersattes av en ny anläggning.
Inledningsvis ägdes kraftstationen av Sikfors kraft AB. Ägandet övergick 1948 till Munksunds AB. Sedan Bålforsens kraft AB för att sedan säljas till Vattenfall, med Piteå energi som delägare
Den gamla stationsbyggnaden restaurerades åren 2006-2007.