Snön lyser vit och vi dricker julmust

Marken lyser vit, elräkningen skjuter i höjden och knappt har de sista julkulorna hängts upp innan det är dags att börja planera för julbaket, julklapparna och vem som ska vara tomte i år. Vi har klivit in i julmånaden december och det börjar bli allvar nu. Det är bara att haka på och ta med sig den stora plånkan till butikerna som bjuder ut sina varor snart dygnet runt. Eller kanske man coolar ner sig i fåtöljen med en julmust... 

Vi dricker cirka 35 miljoner liter julmust under december, och räknar vi med påskmusten blir det 45 miljoner liter must per år. Receptet på julmust är hemligt och tillverkas av företaget Roberts AB i Örebro sen 1910 då musten lanserades som ett alkoholfritt alternativ till ölen. Men det finns mängder av "mustkopior".

Eller kanske du behöver något mer lugnande när julstressen växer. En julglögg kanske passar. Vi dricker cirka sju miljoner flaskor glögg per år i vårt land. En som håller denna småsupande tradition med glögg vid liv varje julafton är farsan i filmen Karl-Bertil Jonssons julafton. Glöggen som har sina anor från den tid när man började krydda vinet, och för all del även brännvinet. Som skäl för kryddningen angavs som vanligt att det befrämjade en god hälsa. En av de mer kända juldryckerna i denna hälsoklass är glühwein som säljs på julmarknaderna i Tyskland, Österrike och Schweiz.

Julmarknaderna har gamla anor, hur gamla de är och var de startade –  därom tvista de lärde. Men det allmänt accepterat att julmarknader fanns i Tyskland på 1200 och 1300-talet. 

Till Sverige kom julmarknaderna långt senare. Under den tid som hembränningen var förbjuden i vårt land, var julbrännvinet en viktig handelsvara. Till marknaderna drogs också en del av de "kringflackande månglarna" som bjöd ut diverse krimskrams lämpat för fattigfolket. Sveriges mest kända och besökta julmarknad är den som finns på Skansen i Stockholm. Men vår egen julmarknad på Hägnan i Luleå har också sin tjusning i den genuina miljö som Gammelstad i Luleå erbjuder.

Varför julen är röd är det egentligen ingen som riktigt vet. Kanske är det bara en anpassning till det som varit, att den mest populära julblomman blivit den röda julstjärnan. Blomman upptäcktes i början av 1800-talet av amatörbotanisten Joel R Painsett i trädgården hos en mexikansk indian. Till Sverige kom blomman under 1960-talet.

Och så var det här med julkorten. Sedan det första julkortet skickades i England 1840 och traditionen med julhälsningar per post kom till Sverige på 1880-talet är det en tradition som tynar bort i sin nuvarande form. 

Jenny Nyströms hemtrevliga och juliga motiv kommer nog ändå att leva med oss länge. Åtminstone när vi sjunker ner i öronlappsfåtöljen och behöver vara nostalgiska för att verkställa julen med hjälp av smarttelefonen som fixar julhälsningarna, ordnar julklapparna, beställer maten och drycken. Min pappa Nisse skulle ha sagt, om han steg upp ur sin grav efter dryga 30 års frånvaro, att det har fanimej gått för långt. Det var bättre förr. På den där tiden när skinkan var med ben och skulle kokas kvällen innan julafton!