Fattiggården förestods då av Johan Bäckström och hans hustru Johanna Maria Förutom föreståndarparet fanns även en dräng och en piga anställda. Dessutom fanns där också madam Sofia Kristina Marklund, bonden Anders Marklunds änka, som hade rättighet eller födo- och förgångbeting vid gården.
Föreståndarparet skulle vårda och hålla uppsikt över de intagna hjonen och se till att de hölls i arbete, att de intagna barnen läste sina läxor och att de fick en god och kristlig uppfostran.
Och erinrades säkerligen de om den gamla psalmens ord: ”Och föd den arme, kläd den nakna, låt upp för nödens barn den dörr; du skall ej själv din nödtorft sakna av Herrans händer mer än förr”.
De intagna hjonen skulle använda sina krafter efter förmåga och underkasta sig ovillkorlig lydnad.
Alla på gården skulle hållas hölls i arbete, men en stor del av de som vistades i fattiggården i Öjebyn var, på grund av sitt sjukdomstillstånd, oanvändbara. De som hade någon förmåga att röra sig utförde en del enklare arbeten.
När arbetsdagen var avslutad kokades kvällsgröt i en större gryta, utdelades på små tennfat och inmundigades med mjölk från gårdens kor.
Det var på 1870-talet som Piteå socken skaffade sig en fattiggård, som kallades ”ett de eländas hem”. Det var beläget på hemmanet nummer 5 i Öjebyn. Där fanns två större gårdar, den ena indelat i åtta rum och två vindsrum plus förstuga Den andra med fem rum med förstuga, ett sommarhus med fyra rum och förstuga, bagarstuga med torkrum, ladugård med foderlada, stall med lider, tröskloge och två matbodar samt andra mindre förrådshus.
Fattiggården skulle var en självförsörjande och avgränsad enhet, med eget jordbruk där fattighjonen fick arbeta. Ofta litet avsides, som om man skämdes för företeelsen.
På fattiggården fanns vid denna tid två hästar 11 kor, en oxe, två svin och en liten gris.
Det framgår att ladugården gav runt 20 kannor mjölk per dag. En kanna motsvarar 2,6 liter. Under bästa mjölktiden sparades en del för tillverkning av smör, för framtida behov.
Kläder och skor gjordes av de intagna. Tyg till säng- och gångkläder vävdes vid gården.
Underhållskostnaden för varje hjon utgjorde 47,7 öre per dag, däri inräknat kläder åt hjon som endast kortare tider vistades i gården samt fattiga barn vilka för skolgång vistades och underhölls vid inrättningen.
I utomhusarbetet ingick bland annat att sköta korna och byka tvätten bykas. Under sommar och hösten fick alla hjälpa till med att slå ängar och åkrar och med att plocka potatis.
Följande fanns intagna i fattiggården år 1887. Anledning till att de placerades i fattiggården anges i de flesta fall:
Ulrik Larsson, Böle, född 1840. Mindre vetande.
Olof Höglund, Svensbyn, född 1848. Mindre vetande
Lovisa Öhman, Roknäs, född 1860. Dövstum
Maria Kristina Lundberg, Trundön, född 1843. Mindre för sig.
Anders Jonsson, Öjebyn, född 1810. Mindre för sig.
J.M. Åberg, Öjebyn, född 1811. Fjollrig.
Anna Britta Lindfors, Roknäs, född 1836. Förvarad i bur. Oregerlig.
Olof Strömberg, född 1811. Liggande orörlig.
Maria Strömberg, född 1823 (Olof Strömbergs hustru).
J.P. Lundberg, Kallkälselet, född 1821. Blind.
Anders Berglund, Porsnäs, född 1821. Till den grad stursk att direktionen fann sig nödsakad vända sig till landshövdingen för orders erhållande om hur man skulle förfara med honom.
Sara Stenholm, Pitholm, född 1800.
Elsa Mathilda Jonsdotter, Böle, född 1851. Sinnessvag,.
Gustaf Nilsson, Svensbyn, född 1868. Fjollrig. Går kring gården och skrattar och pratat för sig själv.
Jonas Gustav Sandström, Pitholm, född 1822. Sjuk i ena benet,
Petter Anton Björk, Gammelträsk, född 1860. Fallandesot.(epilpesi)
Johanna Nordqvist, Borgfors, född 1812. Tokig. I bur.
Anders Berg, Fjunbäcken, född 1805.
Sara Berg, född 1812 (Anders Bergs hustru)
Johan Nordberg, Kalamark, född 1870. Mindre vetande. Fallandesot.
Nils Johan Wallstén, Långnäs, född 1810.
Jonas Ceder, Blåsmark, född 1858. Mindre för sig.
Isak Hübinett, Långvik, född 1815. Liggande tungsskött, orubblig.
Johanna Margareta Larsson, Alter, född 1858 och hennes oäkta barn Hulda Justina Larsson, föd 1886.
Johan Daniel Sandberg, Rosfors, född 1841. Sjuk, dock nu bättre.
Kristina Sandberg, född 1842 (Johan Daniels hustru) och dottern Emma född 1882.
Mathias Persson, Lillpite, född 1839.
Erik Lundberg, Långnäs, född 1817. Sinnessvag.
Sofia Lund, Öjebyn, född 1838. Slö.
Stina Kajsa Östensdotter, Arvidsjaur, född 1832. Mindre vetande.
J.O Granberg, Kalamark, född 1876. Hålles i skola.
Josef Wallström, Långviken, född 1811. Har nyligen gjort konkurs.
Olof Andersson, Sjulsmark, född 1858. Sinnesslö.
Erik Emil Hällström, Borgfors, född 1872. Idiotisk.
Maria Dorch, Rosvik, född 1856. Har haft oäkta barn.
P. Lundberg, Långviken, född 1812.
Gustaf Petter Hedström, Långviken uppgav sig vara 73 år.
Eva Kristina Hedström (hans hustru) 70 år.
Sara Lundberg, Bergsviken. Har haft slag.
K.A. Karlström, Lillpite, född 1854. Sängliggade. Våldsamma spasmer i hela kroppen.
Hulda Margareta, född 1880 och Ida Wiktoria, född 1882, döttrar till Sofia Isaksdotter Hübinett, Långviken.
Under året lämnade 13 gården, två genom döden och en förflyttades till hospitalet i Härnösand. Av de övriga utackorderades sex till försörjning av enskilda och fyra gick ut för att försörja sig själva.