Åtta av tio barn har sin egen mobil, dator eller surfplatta och kostnaderna för barnens teknikprylar och uppkopplingar kan variera från allt under tusenlappen till uppåt åtta tusen kronor per barn och år, enligt en undersökning som TNS Sifo gjort på uppdrag av Nordea.
– Rapporten bekräftar egentligen bara att barnen hänger mycket framför sina prylar, men det är inget konstigt för det gör ju vi också. Jag tycker att det är en positiv utveckling, det är så världen ser ut och det är framför allt den världen som våra barn helt och hållet kommer att leva i, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, som har sammanställt undersökningen.
Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av IT är som störst, vilket Ingela Gabrielsson tror att våra barn kommer att dra stor nytta av.
– Ju mer de kan tidigt desto bättre. För dem kommer det inte att vara något konstigt att exempelvis hantera sin ekonomi digitalt. Det är vi äldre som tycker att det verkar svårt och undrar hur vi ska klara att lära våra barn det här, men det kanske är de som ska lära oss.
För en familj med barn i tonåren kan notan för mobiltelefoner, surfplattor, datorer, abonnemang och nätverkskostnader gräva djupa hål i plånboken. Undersökningen från Nordea visar dock att många har dålig koll på hur mycket elektroniken egentligen kostar. Teknik har blivit en lika naturlig utgiftspost som mat och kläder.
– Det rullar nog lätt på eftersom andra kostnader inte har skjutit i höjden lika mycket. Vi har låga boräntor, låg inflation och många har en ganska god ekonomi och råd att spara. Då reflekterar man kanske inte så mycket över de här kostnaderna, utan de ingår i det ”stora hela”. Men jag kan tycka att det är vettigt att ringa in dem i alla fall för att få en bild av vart vi är på väg, säger Ingela Gabrielsson.
Det är enligt undersökningen en 16-årings teknikvanor och elektronikprylar som kostar mest. En ”multitaskande” tonåring sitter gärna med både datorn, mobilen och tv:n på samtidigt och börjar plötsligt förbruka oanade mängder surf. På gymnasiet krävs ofta bärbara datorer för att sköta skoluppgifter. Många skolor, men långt ifrån alla, tillhandahåller skoldatorer.
– Surfmängden är en fråga som jag numera har förstått kan ingå i förhandlingen om månadspeng. Det pågår en form av byteshandel där hemma och surfmängden har blivit ett slags ersättning för kontanter, säger Ingela Gabrielsson.
Kostnaderna för barnens elektronikanvändning kan vara svåra att överblicka. Telefoner går sönder och tappas bort, hörlurar slits ut och surfmängden tar slut mitt i månaden. Men Ingela Gabrielsson menar att föräldrarna inte får abdikera från ansvaret att prata med barnen om värdet på prylarna och vad det kostar att hålla dem igång.
– Involvera gärna barnen när mobilräkningarna ska betalas. Det är nyttigt för dem också att se var pengarna tar vägen. Omvandla summan till något konkret och för dem relaterbart som exempelvis biobesök eller chipspåsar. (TT)