Ocklinds bokhandel introducerade för Piteborna tio vyer med bland annat läroverket, hamnen, Strömnäs, Hospitalet, Öjebyns kyrka och Gran. Bokhandeln, med sina lokaler efter Storgatan, var sedan under ett antal år Piteås främsta producent av vykort.
– Vyerna är mycket tilltalande och rekommenderas, skriver tidningen Norrbottens Posten.
Sköta angripna nerver
Skellefteåfödde rektorssonen Fridolf Ocklind drev bokhandeln. Affärsrörelsen övertogs den 1 januari 1902 av Eksjöfödde Thure Hjalmar Palmqvist, som 1896 anställdes i bokhandeln. Han antogs till Svenska bokhandlarföreningens kommissionär i maj 1902.
Fridolf Ocklind bosatte sig senare i Umeå, där han sedan under många år var distriktschef för Svenska Liv. Han avled 1929.
Bokhandlare Palmqvist avled i Stockholm 1905, där han vistades för att ”sköta sina angripna nerver”, och som sedan följdes av en hjärnblödning. Han var då endast något över 33 år gammal.
Palmqvist gifte sig med Onni Johansson från Piteå, som övertog bokhandeln efter sin man. Hon antogs till Svenska bokförläggarföreningens kommissionär i juni 1905. I april 1906 gick A.E. Wallerström in som delägare.
I november 1909 lämnade Onni Palmqvist firman, som tidigare också haft filialer i Arvidsjaur, Byske, Älvsbyn och Öjebyn.
Hon gifte om sig 1913 och fick då efternamnet Håkansson och avled i mars 1955 i Göteborg.
Utökat utbud
1909 annonseras att en serie vackra vykort från Piteå anskaffats av pappershandlare Adolf Wikberg och fanns att tillgå i hans affär.
– Vyerna framställa staden från dess vackraste sida samt är omsorgsfullt och elegant utförda, påpekar Wikberg.
Wikberg, som 1896 kom till Piteå, var tidigare polisman och drev fram till 1915 bok- och pappershandel. Han blev sedan disponent för Piteå Spirituosabolag. Wikberg lämnade det jordiska i juni 1954.
1910 meddelar Ocklinds bokhandel att de beställt nya vykort över Piteå, som denna gång innehöll vyer över staden, dess omgivning och kringliggande trakter. Med andra ord ett utökat utbud.
En månad senare meddelar bokhandlare Adolf Wikberg att det i hans bokhandel fanns att tillgå inte mindre än 14 olika vykortssorter från Piteå med omnejd.
Bland de äldre vykortsutgivarna i Piteå fanns en tid fröken Ida Mångberg, född i Umeå, som sedan 1921 och fram till sin död 1931 drev Mångbergs bokhandel.
Hildur Marklund, senare gift med köpman Johan Lindström, drev under ett antal år tillsammans med maken Hildur Marklunds cigarraffär och saluförde vykort. Affären överläts i slutet av 1930-talet till ny ägare. Hildur Lindström avled 1940.
Samlarvärde
Det var i början av 1870-talet som brevkort utan bilder introducerades i Sverige och ungefär tio år senare blev de kallade ”Brevkort med vyer”.
Det finns uppgifter om att det äldsta svensk vykortet skickades i Kristinehamn 1882, frankerat med ett treöres frimärke. I mitten av 1990-talet bjöds kortet ut på en auktion och budgivningen slutade då på 15 000 kronor.
Det finns uppgifter att det år 1901 expedierades 20,5 miljoner vykort med Svenska postverket. Kulmen i vykortsskickandet nåddes
1904 med 48,7 miljoner postade kort.
Från 1905 tillät postverket att adress och hälsning fick rymmas på samma sida. Det gav motivet möjlighet att bli ensamt på en sida.
Vykort, postkort med en bildsida och plats för adress och meddelande har det funnits gott om i Piteå. Men tiderna förändras. Nu är det stora svårigheter att hitta lokala motiv – om man överhuvud taget skickar vykort.
I dag har gamla vykort samlarvärde och de flesta antikvariat har förutom äldre böcker numera även vykort till salu