Bravaden att med ett bösskott ta död på en 14 kilo tung lax, som förirrat sig upp i ån, blev också föremål för ett refererat i tidningen.
Under sommarkvällarna brukade många pojkar samlas efter Rokån för att på sina spön få fisk. Den här augustidagen hade två pojkar placerat sig för att i lugn och ro, i närheten av Joh. Isakssons gård, försöka få det att nappa på kroken.
Under metandet blev de plötsligt skrämda av ett "oherrans väsen". Samtidigt såg pojkarna något, vilket de betecknade som ett hemskt vidunder, vilket plaskade i vattnet.
Pojkarna blev tydligen så skrämda att de satte av hemåt springande för att där berätta vad de sett i ån .
"Oherrans väsen"
Axel Eriksson, en flitig fiskare i Roknäs, fick höra pojkarnas berättelse. Han beslutade sig för att, i sällskap med pojkarna, skyndsamt ge sig ned till ån för att se vad "vidundret" var för någonting.
Eriksson kunde konstatera att det rörde sig om en större fisk som arbetade sig uppför Rokån. Han såg som enda möjlighet att stoppa fiskens framfart att med ett gevär skjuta den.
Axel Eriksson hade inget gevär utan kontaktade Nils August Nilsson som i sin ägo hade ett äldre muskedunder, av 1897 års modell. Nilsson kom snabbt ner till ån med laddat vapnet. Han siktade mot den sprattlande fisken i ån och skottet gick av. Sedan kunde de bägge männen, tillsammans med pojkarna, plocka in det "stora vidunder".
Varelsen som fört ett "oherrans väsen" visade sig vara en stor lax, vägande 14 kilo, som förirrat sig in i vattensystemet.
Det hörde inte till vanligheten att lax vandrade in i Rokåns vattensystem.
Det berättades senare att de bägge herrarna blivit överhopade av fiskeköpare och sålde varenda bit av laxen samt att kommersen tog på krafterna.
- De ha blivit uttröttade och behöva få vila i minst sju dagar (Eriksson sover som en sten) och till den kraft och verkan det hava kan ha de bett att få detta meddelande känt för det laxhungriga folket, rapporterade signaturen Ragnar Linder ( PT:s lokalombud Malcolm Boström) skämtsamt och med tillägget:
- Men varen vid gott mod go´vänner. Nilsson påstår att han hört ett underligt plaskande i älven igen, vem vet, kanske kommer han med en fjortonkilos lax igen nästa år.
I de gamla tidningsläggen finns många målande historiebeskrivningar kring fisket, inte minst laxfisket.
I Norrbottenstidningarnas barndom rapporterades 1848 om rekordfångst av lax i Luleå och att året innan en tunna salt lax kostade 40 riksdaler riksmynt.
1855 berättas om Fällfors laxfiske, Rommelsö lax-, säl, not- och höstströmmingsfiske, Jävreholmen och Stenskärs lax-sköt- och höstströmmingsfiske, Rebbens och Mellerstöns lax-, säl- och höstströmmingsfiske samt Vargö lax-, säl och notfisken som utarrenderas.
Åtskilliga ställen i landet väckte 1882 frågan om anläggande av laxtrappor. Konstateras kan att frågan skulle studeras närmare i Norge, där det redan fanns sådana trappor.
Vid Öns laxfiske i Umeå fick man den 5 juli 1885 i ett enda notvarp 110 laxar.
Året därpå rapporterades att fisket vid Fällforsen i Pite älv ökat och att det mest gällde smålax, som kom från den odlingsanstalt som var i verksamhet.
1887 släppte fiskodlingsanstalten vid Fällforsen årligen ut 60.000-80 000 laxyngel. Priset på lax hade det året gått ner till 20 öre halvkilot.
Bygdens laxfiskare, förutom arrendatorerna av Storrebbens och Vargöns fiske, hade det året kontaktat stockholmare om att sälja all lax dit för ett bra pris.
Färsk lax bjöds 1890 för första gången ut till Piteborna den 23 maj. Den hade fångats av Högsbölebor och kostade 55 öre halvkilot.
Jättelax
Midsommardagen 1985 håvades en jättelax upp ur Skellefteälven, som vägde 26 kilo. En person i Hof, Söderala fick en natt under fiske i Ljusnan upp inte mindre än 60 laxar av vilka några vägde 20 kilo.
Fiskarna på Mjoön sålde 1897 lax för en krona kilot. 1927 var priset uppe i 3:50 á 4 kronor per kilo helvikt.
Från Seskarö rapporterades 1898 vara ett bra laxår. Över 1 000 laxar hade fångats. I Nikkala hade då redan lagts in 2 000 blanklaxar. I Skellefteå såldes laxarna då för 60 öre kilot.
1899 fick Piteborna veta att fisket var i utdöende och att yrkesfiskarnas antal då bara uppgick till 15-20.
En rekordlax rapporterades 1914 från Svartö laxfiske i Luleå. Den vägde 29,5 kilo, var 142 centimeter lång och 76 centimeter i omkrets. Stjärntens bredd var 39 centimeter och huvudets längd från nos till gällockets ytterkant 38 centimeter.
Av tillgängliga nyare uppgifter framgår att den största laxen som fångats av sportfiskare i Sverige vägde 28,72 kilo och fångades 1992.