Varje gravsten har en egen historia att berätta

Släkten följa släktens gång, sjungs det i en välbekant psalm. Inte alltid är det så i verkligheten. I vart fall inte när det gäller att släkten tar hand om sina anhörigas gravvårdar. På kyrkogården i Piteå lyser allt fler små gröna skyltar, som efterlyser anhöriga till de gravsatta.

Olof Antonius Rönngren, 1858-1928. I samma grav finns ytterligare fem personer gravsatta.

Olof Antonius Rönngren, 1858-1928. I samma grav finns ytterligare fem personer gravsatta.

Foto:

Piteå2017-10-10 09:58

När kyrkogårdsförvaltningen saknar aktuell gravrättsinnehavare till en gravplats sätter de ut en skylt på gravplatsen för att komma i kontakt med innehavaren eller anhöriga till gravsatta. Dessförinnan har de försökt spåra de senaste gravrättsinnehavarna med hjälp av olika register.

De små skyltarna finns på ett flertal gravar, såväl äldre som nyare och tenderar att bli allt fler.

Tre år har de anhöriga på sig att, som i fallet Piteå och sedan skylten kommit upp, att höra av sig till de ansvariga för begravningsverksamheten. Det finns andra kyrkogårdsförvaltningar som tillämpar en tvåårsregel.

Varje grav som upplåtits med gravrätt måste nämligen ha en levande gravrättsinnehavare.

Om det inte finns någon som genom släktskap eller på något annat sätt har nära anknytning antingen till den avlidne gravrättsinnehavaren eller till någon som är gravsatt inom gravplatsen, återlämnas gravrätten till upplåtaren. Med andra ord, gravrätten förverkas och den återgår till begravningsverksamheten.

Alla som är folkbokförda i Sverige har rätt till en gravplats där man är folkbokförd när man avlider. I de fall, om inte ny ägare kan hittas, och gravfriden upphört, kan gravplatsen upplåtas på nytt.

Av kulturhistoriska skäl kan gravanordningarna få stå kvar på gravplatsen och begravningsverksamheten tar över skötseln

Ibland bestämmer släktingar sig för att en gravplats ska upphöra och återgå till förvaltningen. I dessa fall måste någon i familjen anmäla sig som innehavare för att sedan lämna tillbaka den.

Varje gravsten har en historia att berätta, om de människor som vilar under den, den sociala och kulturella miljö de växte upp i. Det är inte mycket som får plats på en gravsten.

Namn, årtal, några väl valda ord. En grav med en gravsten, ett namn och ett yrke, sammanfattar ett liv.

Inom de äldre delarna av begravningsområdet har gravstenarna slumrat på sina platser alltmedan sekler och släkten har passerat.

Nu har dock en av landets begravningssammanslutningar lanserat en QR-kod för gravstenar. Koden finns på en bricka som fästs på gravstenen. Med hjälp av mobilen kan koden skannas av och man kommer då att få tillgång till en minnesida eller ett fotocollage på webben.

På så vis ges man liv åt olika levnadsöden och man får veta mer om den avlidne.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om