Det hade då under en tid rått kris på lasarettets BB-avdelning, som på grund av avsaknaden av barnmorskor varit stängd till och från. Doktor Ivarsson ansåg sig inte kunna ta ansvaret för avdelningen på grund av svårigheten att få personal. Han hade därför stängt verksamheten.
Den förbryllande annonsen talar om för allmänheten att komplicerade fall kunde tas emot på BB-avdelningen under förutsättning att barnaföderskorna själva kunde anskaffa barnmorska som också kunde stanna kvar på lasarettet till förlossningen var avslutad.
– Skall den enskilde kunna skaffa barnmorska när lasarettet inte kan det, undrade en kommunalman i Piteåbygden och ställde sig frågande om det kunde anses att den enskilde hade större möjlighet att komma till samförstånd med barnmorska än den ansvariga myndigheten.
– I personalbristens tider kan det vara bättre att ha barnaföderskorna samlade på ett ställe än utspridda över hela bygden och under alla förhållanden är det tryggare att ha dem på lasarettet är med alla dess resurser än i hemmen, påpekades det vidare.
Det var inte första gången som sjukvården på BB i Piteå ansågs otillfredsställande. Ända sedan BB öppnades hade det varit problem. En tid före hade Ivarsson gjort en anmälan till Medicinalstyrelsen sedan ett spädbarn avlidit genom försummelse av personal.
Landstingsdirektör K-G Wiklund, tidigare lärare i Hortlax och riksdagsman, gick snabbt i svaromål och meddelade att två distriktsbarnmorskor skulle förordnas att tjänstgöra vd lasarettet. Tidigare hade fyra distriktsbarnmorskor tjänstgjort vart fjärde dygn. En anordning som Ivarsson inte ansåg vara försvarlig och därför vägrade bära ansvar för BB-avdelningen.
Enligt K-G Wiklund skulle två barnmorskor beordras att tjänstgöra under en månad och därmed skulle BB-avdelningen kunna öppnas.