Uppdrag att sätta märke på kronans mått och vikter
Fyra Pitebor fick 1862 ett av den tidens mera unika uppdrag i Pitebygden. Som statens justerare av mått och vikt, skulle de enligt instruktionen för justerare den 31 januari 1855 justera förvarings- och transportkärl på lastageplatser, fiskelägen och tjärbrännerier.
Johan Dahlbäck, Blåsmark, på en bild från år 1862 och som är det äldsta fotografiet i byn. Han var krönare i femte krönaredistriktet av första justeraredistriktet.
Foto:
De skulle träda i tjänst om statens justerare inte hann med dessa kärls justering. Krönare,eller justerare, kontrollerade mätnoggrannheten på mätdon, transport- och förvaringskärl. Kröning betyder kronmärkning, som ingick i kontrollarbetet.
Väl kända
"Mått-och viktkontroll av i handeln använda mätdon infördes i Sverige genom stadslagen under medeltiden. Under förra hälften av 1600-talet började kontrollen tillämpas utanför städerna. Den blev effektiv först efter 1735, då justeringen lades under Lantmäteristyrelsen." (Nationalencyklopedin).
Till krönare antogs väl kända män, som visat sig äga säker kännedom om hithörande författningar. Befattningen avskaffades 1878 när Sverige övergick till det nya metersystemet. Ansvaret för justeringsverksamheten flyttades då från lantmäteriet till Justeringsstyrelsen.
Följande instrument skulle krönaren, enligt Svensk författningssamling av år 1857, inneha för sin tjänst:
Fyra röjstockar, en för de rundbuktiga kärlen på 5,3,2 och 1 kubikfot samt 5 kannors rymd, en dito för de rundbuktiga kärlen på 48, 24, 12 och 6 kannors rymd, en för de runda jämntjocka kärlen på 5,3, 2 och 1 kubikfot samt 5 kannors rymd, en dito för de runda jämntjocka kärlen på 48,24, 12 och 6 kannors rymd samt dels en linje ovanom varje dimension.
En sats likaremått på 1 kubikfot, 5,2 och 1 kannor samt 50,20 och 10 kubiktum, i konisk form, förfärdigade av koppar och invändigt förtenta.
En sats mindre brännjärn av omkring 2 linjers höjd bestående av siffror, kronomärke, bokstäverna K och T samt justerarens namnstämpel.
En sats större brännjärn, av omkring 5 linjers höjd, i övrigt som föregående.
Riksövervakare
På 1500-talet utfärdades förordningar om att lika aln, mått och vikt skulle användas över allt i riket. För att övervaka att mått inte förfalskades tillsattes en riksövervakare, vilken skulle göra resor runt om i riket för att där justera vikter av alla slag och tillse att man höll sig till rymdmåttet .
Tjärbrännarna gjorde tunnorna själva. Tunnornas rymd utrönte man genom att fylla dem med vatten. Höll de måttet, det vill säga 48 kannor, brändes kronomärket på den ena bottnen och därunder mätarens namn. Edsvurna krönare brukade vanligen förrätta kontrollmätningen. Varje tjärtillverkare ristade dessutom sitt bomärke på tunnan.
Kronans märke
Det visade sig ganska snart att en enda man inte klarade av att vara justerare för hela riket. Därför uppdrogs åt lantmäteriet att ta hand om frågor om justering av mått och vikt. Lantmätarna ansågs ha tillräckliga tekniska kunskaper och fanns spridda över hela landet.
Till sin hjälp hade justerarna en uppsättning av noga kontrollerade likare. För att visa att ett mätredskap var kontrollerat åsattes kronans märke, årtal och justerarens signatur. Härav kommer det ibland använda uttrycket "krönta mått".
Landet indelades under slutet av 1700-talet i ett antal justeraredistrikt. Vid samma tidpunkt började även utredas frågan om en övergång till decimalindelning av mått- och viktsystemen. Det dröjde dock ända till mitten av 1800-talet.
August Persson Nyberg avled 1881 i en ålder av 65 år, Nils Sandqvist efterlämnade hustru och 10 barn när han som 56-åring avled i sitt hem klockan 4.30 på eftermiddagen den 23 mars 1881 och Carl R. Björk lämnade jordelivet 1873 i en ålder av 75 år. När Dahlbäck avled framgår inte av tillgängliga uppgifter.
Så jobbar vi med nyheter