Då utgavs ”Hvad har hänt?” med undertiteln ”Weckoblad för Luleå stad”. En tidning vars saga var all 1862. Ett par veckor före ”Hvad har hänt” utkom första numret av tidningen ”Norden”
Tidningen Norden, med undertiteln ”Weckoblad utgifvet i Luleå” grundades av Wilhelm Reinhold Nygren, bokbindare i Piteå, som grundat tidningen Norrbottens-Posten, med säte i Piteå, 1847. Nygren anlitade som utgivare av Norden snickargesällen A. F Lagergren, en trogen vapendragare åt konsul Jonas Bodell.
Norden utgavs som veckoblad från 1858 till 1864.
Dess program var av mycket anspråkslös beskaffenhet ”Kunde vi”, skriver den ”verka något gott för staden och orten, skulle detta vara oss kärt och tillfredsställande”
Tidningen var i första hand att anse som ett annonsblad.
I början av 1858 övertog Jonas Bodell, sågverksägare, riksdagsman och sektledare redaktörskapet över tidningen.
Bodell visar sig vara ovettig mot piteborna. På hösten samma år innehåller tidningen, enligt Norrbottens Posten ett ovederhäftigt och osant referat från prästmötet. Enligt Norrbottens Posten fortsätter också ”Den heliga tidningen Norden” att angripa prästmötet.
Norrbottens Posten publicerar också i början av 1859 en ironisk vers om Norden och konstaterar att tidningen förefaller ha varit lierad med landshövding Ros, som enligt Norrbottens Posten inte alls var så omtyckt som Norden påstår.
Bodells tidning i Luleå var motståndare till statskyrkan, för lydnad och deklarerade att den skulle granska den ”yrande liberalismen”. Tidningen är alltså konservativ. Men även inom det frikyrkliga lägret framträdde Bodell snart som oppositionsman.
Det framgår även att tidningen Norden omvänder folk och orsakade 1859 att 60 personer sökte utträde ur Svenska kyrkan.
I april 1859 framkommer att Bodell, som journalist, tydligen stulit ett brev hos en Kalixfamilj och sedan låtit publicera innehållet. Han besökte familjen två gånger, bland annat på julafton.
Bodell var en person som utvecklade sina åsikter, många gånger på ett ovist och försiktigt sätt och kom flera gångar i hetsiga dispyter med motståndarna. Norden fälldes bland annat i tryckfrihetsmål 1857 efter att ha använt oren ”usling” om stadsfiskal i Luleå.
Samma år tadlar Norrlandsposten, en tidning som gavs ut i Gävle, Norrbottens-Postens utgivare boktryckare Nygren samt rådhusrätten i Piteå för att de låtit Nygren uppge namnet på en författare till en artikel om Bodell.
”Nygren och Rådhusrätten kan icke tryckfrihetslagen vilket är beklagligt”, skriver Norrlandsposten.
Något som tyder på att en schism råder mellan redaktören och utgivare Nygren.
1860 vill Bodell ha subsidier till sin tidning för att den skall kunna slå ut Norrbottens-Posten i Piteå och bli länets enda tidning.
Skulle inte detta lyckas klargjorde Bodell att han avsåg sluta med tidningsbekymren. Bodell ledsnade också på tidningsutgivandet och avyttrade tidningen till L.U. Berglund hösten 1860. Berglund hade svårt att bli kvitt Bodells inflytande och valde därför att vidta den radikala åtgärden att starta en ny tidning, Norrbottens-Kuriren 1861, till format lika med Norden men med förändrad redaktion.
Den 14 december 1861 kom det första numret av Norrbottens-Kuriren.
Det var inte frågan om någon stor upplaga som distribuerades ut. Luleå var en liten stad på den här tiden och 100 exemplar räckte långt.
Tidningen kom till en början bara ut endast på lördagar.
Tidningen »Norden» upphörde att utkomma år 1862. Jonas Bodell gjorde sedan ett försök att från Piteå utge tidningen, men misslyckades.
Bodell meddelade då att han istället skulle bygga en ångkvarn vid Oskarsvarv i Luleå.
Norrbottens-Kuriren nekade hösten 1862 att ta i en artikel, full av smädelser, som motståndare till Bodell sänt in. Norrbottens-Posten i Piteå tar då in den som bilaga. Tidningen skriver i förklaringen ”Då således en utom redaktionen stående, icke synlig person, för närvarande, märkvärdigt nog äger den makten, att styra pressen härstädes äro vi nödsakade att anhålla om tidningens biträde vid tryckningen av förstnämnda artikel”. Undertecknad av valmän i Luleå. Tidningen distribuerades sedan med bud till Luleåborna. Det fick Bodell att avsäga sig riksdagskandidaturen.
Jonas Bodell, inflyttad till Luleå, erhöll anställning som disponent hos grosshandlaren Karl Fredrik Liljevalch i Stockholm anlagda Oskarsvarv i Luleå 1836, vilket han senare förvärvade och där till sin död drev trävarurörelse. Han var riksdagsman 1856—60. Vid sidan av sin trävarurörelse ställde han sig i spetsen för en absolutistisk nykterhetsrörelse. Med ännu större intresse tog han del i den frireligiösa rörelsen, och var upphovsman till bodellismen, en tid stark rörelse inte minst i Piteåbygden.