Tankar på en kyrkogård
som en gång befolkat vår jord
De ska uppväckas på den
yttersta dagen.
Så säger skriftens ord.
Själv vandrar jag en morgon
i tidig blomningstid
när alla knoppar brista
och allting andas fri.
Så står jag framför graven
och minns en gammal vän
som fanns en gång så nära
i en tid för länge sen.
Vattnar en liten blomma
hos någon jag har så kär
Det är min mormor och morfar
som sova under kullen här.
Tänk så skönt att få vila
från hårda arbetsdar
Där den röda rosen blommar
ligger en älskad far.
En gång när tiden är till ända
och jag ligger på min bår
ska även mina blommor vattnas
av en och annan tår.
Så jobbar vi med nyheter