Sverige sent med namnlag

Sverige fick sin första egentliga namnlag så sent som 1901. Vad som fanns före 1901 i fråga om namnlagstiftning i vårt land inskränker sig fram till 1880 till ett visst skydd för adliga namn och vissa regler gällande sjömäns namn.

PITEÅ2008-11-03 06:00
Förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn, vanligen kallad namnlagen, har sedan ändrats vid en rad olika tillfällen och ersattes helt och hållet den 1 januari 1964 av en ny lag.
Denna i sin tur var i kraft fram till införandet av den nu gällande namnlagen 1982.
Länsstyrelsen
Under perioden 1902-1919 var det till länsstyrelsen man ställde sin ansökan om byte av familjenamn. Därefter och fram till 1922 fattades beslut om ansökningarna av regeringen i konselj 1923-1946 lydde frågorna i stället under justitiedepartementet men togs fortfarande upp av regeringen i konselj.
1947 flyttades ärendena ut från regeringskansliet till en nyinrättad byrå vid Statistiska centralbyrån, kallad Namnbyrån, som fortsatte sin verksamhet tills dess Patent- och registreringsverket 1962 övertog verksamheten.
Fler vill byta namn
Enligt statistik från PRV vill allt fler svenskar byta till ett efternamn som de har hittat på själva. Men man får inte ta ett namn som någon annan redan har. Det nya namnet får inte likna ett varumärke eller ortsnamn. Det går inte heller att lägga till af eller von eller ta ett kändisnamn.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om