Den som då invaldes i fullmäktigeförsamlingen var Elsa Blom, kandidat på Reform- och nykterhetsvännernas lista. Hon gjorde sällskap med urmakare Karl Eriksson och skräddarmästare Jakob Häggström från samma lista. Ett politiskt val som i huvudsak stod mellan nykterhetsvänner och rusdrycksvänner i Piteå.
Elsa Blom, fröken och folkskollärare, var 34 år. Hon gick ur tiden den 8 november 1929.
Det var länge glest med kvinnlig representation i den beslutande församlingen. Ser man exempelvis 50 år bakåt i tiden konstateras att det var få kvinnor invalda i fullmäktigeförsamlingarna.
Stadsfullmäktige var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande valda organet i en stad. Vid kommunreformen 1971 ersattes stadsfullmäktige, i likhet med motsvarande organ i tidigare landskommuner och köpingar, kommunalfullmäktige, av kommunfullmäktige.
1919 blev fullmäktigeinstitutionen obligatorisk i alla landskommuner och municipalsamhällen med mer än 3 000 invånare. Kommunalfullmäktige blev nu jämställd med stadsfullmäktige gällande befogenhet och myndighet. Skillnaden mellan kommunalfullmäktige och föregångaren kommunalstämman var bland annat att den nya institutionen var representativ.
Nödvändigt steg
Våren 1915 framträdde Pitefödde professor Nils Edén, liberal statsminister 1917-1920, inför Norrlands nation i Uppsala. Han talade där om kvinnors rösträtt och förfäktade att kvinnan skulle ställas på samma plats som mannen.
- Satsen om hemmet som kvinnans enda värld kan ej upprätthållas ty faktiskt är och betraktas kvinnan som medborgarinna uti det politiska livet, anförde Edén.
Han pekade på att kvinnan börjat delta i det kommunalpolitiska livet.
- Den svenska kvinnan är således redan politiskt handlande och rösträtten kommer som en konsekvens av den ställning hon nu intar, framhöll Edén.
Han påpekade vidare, inför studenterna i Uppsala, att aktningen för kvinnan hade djupa rötter och att rösträttsreformer, som gjorde det möjligt för kvinnan att delta i det politiska livet, genomförts i Finland och Norge.
Finland var det första landet i Europa som hade allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor, införd 1906, och det första landet i världen som även hade lika valbarhet för kvinnor.
1913 infördes kvinnlig rösträtt i Norge och i Danmark och Island 1915.
Förvisso väcktes tidigt i den svenska riksdagen frågan om kvinnlig rösträtt, av en liberal riksdagsman. Men frågan röstades ned.
- Stötande att kvinnan deltar i det politiska livet, var en del manliga kommentarer.
Det skulle sedan dröja ytterligare 40 år att införa kvinnlig rösträtt.
- Ett allvarligt men riktigt och nödvändigt steg, påpekade Nils Edén när han 1915 talade om kravet på kvinnlig rösträtt.
Förstörda protokoll
De liberala och socialdemokratiska partierna gav rösträttskampen sitt stöd. Högern tog bestämt avstånd från kvinnans rösträtt
- Går man till kvinnorna och spörjer dem angående vad de begripa i politiska ting, tager reda på vad de fälla för omdömen i dessa ting, då blir det i allmänhet ett förfärande nedslående resultat, sade högermannen E. Räf i debatten.
- Det vore en lycka för landet om kvinnorna ägnade sin tid åt sådant som förädlade dem själva och andra och hjälpte till att skapa ett sundare och lyckligare folk, sade kyrkoherden och liberala riksdagsledamoten August Bruhn, som stod på kvinnorösträttens sida.
1919 togs beslutet och 1921 kunde för första gången både män och kvinnor delta i ett riksdagsval. Sverige var det sista av de nordiska länderna att demokratiseras.
Edén var, i egenskap av statsminister, med om att sjösätta reformen.
När det första valet av stadsfullmäktige i Piteå förrättades kan inte med bestämdhet anges eftersom en eldsvåda år 1887 utbröt i dåvarande sekreteraren direktör G A Sallings bostad, där fullmäktiges protokoll tillfälligt förvarades. En stor del av protokollen förstördes.
Av domboken, hållen hos magistraten, framgår år 1864 att val av stadsfullmäktige förrättats. Ledamöterna finns uppräknade. Samtliga var män.
Vid landstingsvalet för 50 år sedan, år 1962, fanns bara en kvinna från södra länsdelen, nämligen Beda Wikstén, (S) Piteå.
Stadsfullmäktigevalet i Piteå samma år gav socialdemokraterna 20 mandat. Av dem var två kvinnor, Doris Andersson och Ingrid Lundmark. Folkpartiet fick i valet fyra mandat och representerades av en kvinna, Maja Roselund.
Få kvinnor
I Piteå landskommun invaldes för Centern Ingrid Andersson, Bölebyn, för Socialdemokraterna Lilly Lundmark, Munksund, Judit Sandberg, Öjebyn och Irma Larsson, Pitholm.
Hortlax fullmäktigeförsamling fick in två kvinnor, bägge Socialdemokrater, Ellen Jonsson och Alida Lindmark.
Norrfjärden hade totalt 25 ledamöter och endast en kvinna, Göta Öhman (S)
Bland Älvsby köpings 25 ledamöter var två kvinnor, bägge Socialdemokrater Maj Byström och Margit Valterfeldt.
Älvsby landskommun valde in tre kvinnor Märta Andersson och Betty Wikström för S och Astrid Westerlund för Kommunisterna.
I Arvidsjaur fanns tre kvinnor med, Saga Bergsten, för Högern, Anna Vikman för Centern och Gerda Gustavsson för Socialdemokraterna.
I Arjeplog invaldes Gudrun Dahlén för Folkpartiet och för Socialdemokraterna Rosa Hörnberg, Valborg Lundqvist och Tyra Nilsson.
Kommunisterna representerades av Gena Nilsson.
Vid exempelvis kommunalvalet 1934 fanns bara tre kvinnor i fullmäktige, en i Piteå landskommun, en i Arvidsjaur och en i Älvsbyn Dessutom en som förste suppleant i Piteå stad.