Stig Lundberg

Min farfar Stig Lundberg, Älvsbyn, har dött och jag saknar honom. Jag har ett foto av honom i mitt rum bredvid min glasängel. Han blev 71 år och var alltid jättesnäll. Han blev aldrig arg eller ledsen utan var alltid glad. Vår familj tänder ett ljus för farfar och så har vi ett foto på honom bredvid. Jag fyllde 11 år i augusti så farfar hann i alla fall komma på mitt kalas, det är jag glad för. Vi busade ofta, han var så rolig.
Farfar tyckte alltid att jag hade så fint i mitt rum och han var jätteduktig på matematik så jag fick hjälp med läxorna när jag behövde. Farfar Stig var lärare innan han gick i pension, så jag längtar alltid efter honom när jag är i skolan. Han gillade att bygga saker och hjälpa oss, han fanns alltid där för oss.
Mina kompisar stöttar mig, det är bra. Jag ser farfar nära och han tittar på mig. Han tyckte om kaffe och gillade när vi kom till honom. Farfar hade just fyllt år och hade fått mycket blommor, många rosor, de flesta var röda och vita.
Vi var många som grät hos farmor den dagen han dog. Vi har många bilder och minnen. Vi önskade att han aldrig dog, men man kan ingenting göra. Det var en chock, vi hade inte trott att farfar kunde dö, han var ju så kry. Han hade många vänner som kom och alla var ledsna. Farmor fick mycket stöd. Vi hade mycket att sörja, jag vill gärna ha tillbaka min farfar men det kommer inte att hända. Man tror att det är ett skämt.
Vi kommer att fara till farfars grav varenda dag, han kommer att få en gul ros och en röd ros av mig. Han dog för tidigt vår farfar, han skulle fått leva i minst 20 år till.
Vi gillade vår kära farfar så väldigt mycket.