Karin Persson blev delvis sannspådd. Tanken om ett tak över gatan väcktes på nytt till liv på för några år sedan av företagaren Tage Skoog, men fick inte tillräckligt med stöd och får väl betraktas som vilande. Idén om shoppingcenter blev däremot förverkligad, genom Gallerian, 14 år efter Karin Perssons död. För övrigt på just den tomt där hon och hennes syster Inga Clausén en gång drevs Bloms modehus.
Karin Persson ville, i den debatt som föregick etableringen av gågatan, samtidigt uppmärksamma kommande generationerna på de då märkliga och radikala förslagen, att de sedan skulle kunna säga om sina föräldrar:
- Tänk vad de var framsynta när de stängde Storgatan.
Knutit nävarna
Karin Persson var till en början inte odelat förtjust i idén att göra en shoppinggata, som skulle vara avstängd för fordonstrafik. Persson deklarerade också ärligt i de debatter som föregick beslutet att hon tidigare, i egenskap av affärsidkare, hade gjort kraftigt motstånd till Axel Bengtssons idé men att hon efter en genomvakad lördagsnatt kommit till ny insikt.
- Då vände sig bladet, sade hon.
Därefter var hon en av de affärsidkare som kraftfullast stödde förslaget, när det presenterades i sin helhet.
En som också backade upp det radikala förslaget om bilförbud, vilket väckts i drätselkammarens turistutskott, var chefen för Konsum Piteå med omnejd, Henning Boström.
- Det kan vara trevligt för folk som skall till Piteå för att handla att veta att de vågar gå mellan affärerna utan att först höja livförsäkringen. Vi är affärsmän och för att klara oss måste vi ha kunder. Det betyder att vi måste dra folk till staden. Vi bör därför göra allt för att höja stadens attraktivitet. Reklamvärdet av den planerade anordningen är stor, pläderade Henning Boström.
Som Konsumchef var för övrigt Boström även initiativtagare till många arrangemang ute på Storgatan sommartid.
Positiv till förslaget var även Piteå sparbanks verkställande direktör Carl Nyman.
- Vi måste få folk till våra butiker. Som det nu är vågar sig kunderna knappt in på Storgatan för all motortrafik. Vi har knutit nävarna i byxfickan åt bilisterna.
Först framme
Det var inte bara Piteå som gjorde anspråk på titeln "Sveriges första riktiga gågata". Helsingborg med Kullagatan, som invigdes den 10 oktober 1961, och Borås som fick sin gågata 1967 var snabbt ute med att markera sina städer som de första "gångarvänliga", men fick backa. Piteås gågata öppnades officiellt den 11 augusti 1961 och var sedan stängd för fordonstrafik till den 10 september samma år.
Drätselkammaren i Piteå fastslog först att det skulle vara fordonsfritt efter Storgatan, från torget till Uddmansgatan, under sommarmånaderna. 1964 förlängdes tidsperioden fram till jul för att sedan permanentas. Så småningom blev det också bilförbud efter Uddmansgatan från Prästgårdsgatan till Hamngatan och efter Storgatan till Lillbrogatan.
Den senare utökade förlängningen av ett bilfritt Storgatan fanns för övrigt på förslag redan 1961. Butiksföreståndare Signar Bergman ville nämligen redan då ha ett bilförbud från Västergatan till Rönnbergs hörna, vid Badhusparken, men fick inget gehör.
- Piteå är ingen död stad, det rör på sig, sammanfattade affärsidkarna efter Storgatan när de mött Axel Bengtsson och fått höra hans radikala förslag om att stänga gatan för all fordonstrafik och till att börja med placera ut blommor och bänkar.
Ekbergs konditori arrangerade stadens första trottoarservering och affärerna flyttade så smått ut kommersen till gatan.
"Människovänlig" gata
Trafiksituationen på den smala affärsgatan hade under 1950-talet blivit ohållbar genom den ökade bilismen och föranlett flera års diskussioner. I slutet av 1950-talet förbjöds genomgångstrafik för lastbilar och bussar efter Storgatan. När personbilstrafiken började tätna togs frågan om en enkelriktning av Storgatan upp till diskussion.
- Kanske kommer Piteå, som en av de allra första städerna i riket att få en "människovänlig" handelsgata, summerade Piteå-Tidningen den debatt som följde.
Vid premiären i augusti skrev Piteå-Tidningen bland annat:
- Alla som promenerade på den trots motortrafikens frånvaro ganska livliga gatan tycktes trivas allmänt och var man gick hörde man bara vackra ord om arrangemanget. Och visst ser det gemytligt ut.
I debatten var även en stadsplaneexpert från Köpmannaförbundets i Stockholm involverad, som deltog i ett möte i Piteå och där uttalade sig positivt till idén, men inte kunde tänka sig en permanent avstängning utan att först en grundlig utredning av problem ed trafik och parkering gjorts.
Den utredningen drogs inte i långbänk. Med snabbhet presenterade Axel Bengtsson ett underlag som bland annat köpmannaföreningens ordförande Ragnar Söderström kunde acceptera.