Som meteorolog är det nästan ett måste att vara intresserad av moln. En del sätter åskmolnen högst på sin topplista och andra har linsmolnen som favoriter. Ett moln som jag tror de flesta har på sin topp-3 lista är de fantasieggande stackmolnen.
En sak alla moln har gemensamt är att de alla håller sig uppe i luften. Detta känns som en självklarhet, så har det ju alltid varit! Men när man tänker efter så är det ändå lite häpnadsväckande. Moln består ju till största delen av vatten och vatten är cirka 800 gånger tyngre än vad luft är. Att molnen kan hålla sig uppe i luften beror på att vattnet är fördelat över en väldigt stor mängd mycket små droppar. Storleken på dessa droppar varierar mellan en hundradels till en tiondels millimeter. Och det är just det faktum att de är så små som gör att de kan hålla sig svävande. Om man skulle släppa en molndroppe så skulle den först falla nedåt och farten skulle öka allt mer. Med ökad fart så ökar även luftmotståndet. När molndroppen når en viss hastighet så blir luftmotståndet tillräckligt högt för att hålla droppen svävande.
Om flera molndroppar däremot slås ihop kan de till slut bilda en regndroppe som blir tillräckligt tung för att falla ur molnet och till slut kanske nå marken.