Slagugglans bostubbe minst 500 år gammal

Kan en orre skilja mellan fiskgjuse och duvhök och om den kan det, hur vet vi det? Fiskgjusen och duvhöken har ju nästan samma storlek och bägge är rovfåglar. Men gjusen är ofarlig för orrarna, den lever enbart på fisk. Det är bara duvhöken de måste akta sig för.
Det är orrarna helt klara över och de verkar till och med ha lärt sig att fiskgjusen kan vara ett värn för dem.

På Stormyran i Finnträsk är det orrspel med upp till 15 tuppar på våren. Lekplatsen ute på den öppna myren ligger bara ca 150 meter från ett fiskgjusbo. Gjusen brukar sitta på boet och följa allt som händer i närheten och bevaka sitt revir medan orrspelet pågår. Orrarna är helt orädda för den, några kan sitta i gjusens botall eller i träd alldeles intill.
Skulle en duvhök närma sig fiskgjusboet blir den omgående attackerad av gjusen. Det verkar orrarna ha lärt sig, liksom även ornitologer när de vill fånga fiskgjusar för att ringmärka dem. De sätter upp ett nät i närheten av boet och placerar sedan en uppstoppad duvhök nära nätet. Gjusen anfaller omedelbar och fastnar.
Men duvhöken är inte bara till fördärv för andra fåglar. För vissa är den i stället till nytta. En av dem är lappugglan som också trivs i Finnträsk. Lappugglan, som är en av Sveriges största ugglor, kan liksom alla andra ugglearter inte själv bygga sitt bo, utan behöver ett stort risbo att häcka i. Duvhöksbon som ju är stora och stadigt byggda, är därför lappugglans favoritboplats. Men även ett vråkbo kan i brist på bättre duga, liksom en avbruten, gammal stubbe.
Man skulle tro att lappugglan inte kan övertala en duvhök att låna ut sitt bo, men det kan den. Av någon anledning har duvhöken inget emot att låna ut boet, kanske för att den alltid har ett eller flera reservbon i närheten. Den överlåter villigt sitt bo till lappugglan och de två kan samsas även om de ibland häckar ganska nära varandra.

Ytterligare en av Sveriges stora ugglor bor i Finnträsk, nämligen slagugglan. Den väljer helst grova, ihåliga högstubbar, så kallade skorstenar som boplats. Sådana stubbar är sällsynta i dagens skogar som mer och mer omvandlats till tallplantager.
I Hälsingland har man gjort åldersbestämning av ett tiotal högstubbar i vilka slaguggla häckar. Resultatet visade att träden i genomsnitt stått som döda stubbar i drygt 260 år. Lägg därtill att dessa träd uppnått en diameter på över 50 cm innan de dog och blev högstubbar. Det innebär att träden var åtminstone 250 år gamla. Slagugglans bostubbe i Finnträsk torde därmed vara minst 500 år ! Den växte upp på Gustav Wasas tid.
Visst är det respektingivande.

Slagugglans ungar lämnar bostubben långt innan de kan flyga. Man ser dem sittande på en stubbe eller på en gren i ett omkullblåst träd och kunde tro att de är ett lätt byte för en räv. Men så är det inte, både rävar och människor gör klokt i att hålla sig på behörigt avstånd. Slagugglan gör fog för sitt namn. Ugglemor skyddar sina ungar med sådan kraft och beslutsamhet att den som råkat ut för hennes klor sällan glömmer det.
Måtte hennes hemskog få stå kvar.