Flugor, fästingar och andra festligheter, man kan ju undra hur dessa ord beskriver en av de bästa veckorna i mitt liv, men det ska jag förklara. Patrullriks är ett scoutläger som inträffar var tredje år där scoutkårer från hela Sverige samlas och umgås i en vecka, detta år i Mossebo, Kalmar, för andra gången sedan 1999. Lägrets deltagare är indelade i tre grupper; familjebyn, scouter och tonårsscouter. Efter nästan ett dygns resande i ett försenat tåg och en trång buss möttes vi av regn, regn och ännu mer regn, trots detta kämpade vi på och snart var stormlinor spända, kök byggt och matbordet rest.
Trots fukten och kylan inne i tälten somnade de flesta ganska snabbt. Morgonen därpå fick vi inte bara sova en halvtimme längre än de yngre scouterna, vår revelj var låten ”Jump”, passande till lägrets tema; hopp. Dagarna var fyllda med aktiviteter, såsom hantverk, höghöjdsbana eller flyktingrollspel och kvällarna innehöll gudstjänster med lovsång eller lägerbål med andra sånger, men det fanns också mycket fritid för att köpa godis eller träffa nya vänner, kanske även skapa en och annan romans. Runt området sprang det scouter på väg till bajamajorna, funktionärer av olika slag eller byledaren i sin bil liknande de från Jurassic Park. I lägret fanns även fem stycken ”vänutbyten” från Malawi som lärde oss svenskar Malawiska danser och lekar.
På näst sista dagen var det marknad där kårerna erbjöd varor eller tjänster till besökarna för att samla in pengar till Barn I Alla Länder. Alltifrån handsmidda prydnader till krabbelurer till chans att hälla vatten på en blåsmarkare.
Mina kompisar tror att vi jagar vår mat själv och sover under öppen himmel, den myten är falsk. Vi hämtar mat och vatten ur en stuga som vi sedan tillagar över eld, men i grytor och stekpannor, och vi sover i stökiga och mer eller mindre vattentäta tält. Det fanns även laddningsstationer för mobiler och tonårsscouterna fick stolar istället för att behöva sitta på marken, vi hade även volleybollturnering, beachparty på Öland och ett rave med DJ, lasrar och rökmaskiner; så vi lever inte som på stenåldern.
Skillnaden på ett vanligt läger och ett scoutläger kan förklaras med en simpel fråga: Kan man någon annan stans plötsligt skrika ”let me see your funky chicken” och bli besvarad utan frågesättning? Gemenskapen på ett så stort scoutläger som detta går inte att återskapa. I början sa jag att detta var en av de bästa veckorna i mitt liv; de andra två var de tidigare patrullriks jag fått äran att uppleva.