Den 9 februari hade SPF Rönnen inbjudit Terttu Häggström att berätta om sina erfarenheter av att jobba i framför allt Zambia, men även i Vietnam. Hon reflekterade om sina möten med andra kulturer när de gällde bland annat synen och upplevelsen av tid och åldrande. Det skiljer sig en del jämfört med vår syn. Vi kanske till och med har en del att lära av andra kulturers synsätt.
I Zambia har man invecklade hälsningsfraser när man träffas, om hela familjen och hur de mår. Detta hälsningsförfarande tar naturligtvis en del tid i anspråk. Hos oss har vi nästan inte tid att säga mer än hej. Vi ses. Men vi kanske skulle hitta en gyllene medelväg. För det är viktigt att bli sedd och få utbyta några ord. Det gäller oss alla.
Terttu Häggström fick frågan ”Vem har tagit din tid?” en gång när hon svarade att hon inte hade tid. Den frågan är värd att fundera över. Den är rent filosofisk.
Hon berättade också om en av sina kvinnliga elever som två gånger kom och bad om ledighet för att delta i sin mammas begravning.
Detta fick Terttu att fundera och hon fick en förklaring av en av de andra lärarna.
Familjerna är stora och barnen betraktar även mostrar och fastrar som mammor. Tänk vilket skyddsnät barnen har med det tankesättet.
När det gällde åldrande så ser man upp till äldre personer och behandlar dem med vördnad och ser de äldre som överförare av mycken och viktig kunskap. Där kanske vi har missat en del. Men det är aldrig försent att tänka om.
Som ni ser så väckte Terttus föredrag en del tankar hos oss som lyssnade. Mötet avslutades med en insamling som skickats till Zambia. Det blev 432 kronor som vi hoppas ska bli till nytta och glädje.