Postmästaren som tonsatte "Blommande sköna dalar"

Postmästaren i Piteå, Axel Häggbom, var en varm vän av sång. En av dem som på sin tid startade Piteå sångarförbund och även blev dess förste dirigent. Han komponerade en hel del. För 110 år sedan tonsatte han bland annat Topeliusdikten "Blommande sköna dalar", en genom åren mycket populär sång för manskörer.

Axel Häggbom (1870-1942) från Piteå tonsatte i unga år Zacharias Topelius "Blommande sköna dalar" för röster och piano.

Axel Häggbom (1870-1942) från Piteå tonsatte i unga år Zacharias Topelius "Blommande sköna dalar" för röster och piano.

Foto:

PITEÅ2009-12-21 06:00
Det framgår av en notis år 1900 i den i Piteå utgivna tidningen Norrbottens-Posten ...
"I skog och på sjö" var namnet på ett häfte kompositioner signerade Axel Häggbom, utgivna av förlaget Elkan & Schildknecht. Ett förlag som började sin verksamhet redan 1859 som musikförlag och återförsäljare av noter. Musikförlaget hade under senare år bland annat orginialcopyrights av Evert Taube som största inkomst, men även stora svenska klassiska kompositörer som Hugo Alfvén och Wilhelm Peterson-Berger.
Egna kompositioner
Häftet som Axel Häggbom utgav innehöll två sånger för röster och piano, den ena "Blommande sköna dalar" med ord av Zacharias Topelius. Den andra "Afton i skogen" hade ord av kompositören själv.
Sången "Afton i skogen" lyder:
Längtande från dagens strider
att en stund få njuta ro
Vandrar jag när afton lider
ut till skogens gömda bo
Sakta aftonvinden susar
trasten högt i furan slår
Ack den storm i världen brusar
skogens djupa frid ej når
Recitativ:
Sakta aftonvinden susar ...
------
Stilla genom skogens salar
svepa skuggor träden in
Och den djupa tystnande talar
sällsamt sakta till mitt sinn
Gröna skog, du tysta gömma
tillflykt fjärran världens brus
Än en gång, o låt mig drömma
vid ditt ljuva tysta sus
Recitativ:
Gröna skog, du tysta gömma ...
-------
Mångsidig postmästare
Bland andra verk av Axel Häggboms återfinns exempelvis "Med henne", en hambo-polska, dansmusik i lätt arrangemang.
1928 gav han till Falustudenterna ut boken "På studentens lyckliga dag den 23 maj 1928"
Axel Häggbom föddes i Piteå 1870, son till handlanden Zacharias Häggbom och hans maka Hilda Catharina Wåhlin.
Häggbom avled i Korsnäs, Hosjö 1942. En plats belägen mellan sjöarna Runn och Hosjön, vid Falun.
Där var han bland annat med att 1923 återstarta Runns segelsällskap, vilket bildades 1891 och därmed Dalarnas äldsta verksamma idrottsförening och äldre än Riksidrottsförbundet och Sveriges seglarförbund. Häggbom var en tid ordförande.
Häggbom gifte sig 1900 med Elisabeth Asplund, dotter till kyrkoherden i Byske, Carl August Asplund och hans maka Engelborg Carolina Renberg.
Makarna Häggbom fick i Piteå barnen Arne, född 1908 och Gudrun född 1911.
Under några år tjänstgjorde Axel Häggbom som postexpeditör vid postkontoret i Piteå. Han var t f postmästare i Piteå åren 1893-1900, då Eugène Sodenstierna var t f postmästare i Luleå. Häggbom avrundade sin yrkesbana som postmästare i Korsnäs.
Fick frågor av kungen
Under Häggboms ledarskap utvecklades Piteå sångarförbund. 1907 noteras i tidningen att förbundet är livskraftigt och då även under ett par månaders tid inövat ett nytt program.
1908 noteras att 54 personer är med i sångkören och att den bland annat framträtt i Luleå domkyrka.
Piteå sångarförbund framförde 1909 "Islossningen", ett större körverk av Josephson. Det största stycke kören haft under många år. Verket framfördes annandag påsk i Piteå. Det året deltog medlemmarna även i sångarmöte i Stockholm, gav konsert i Härnösand inför 3000 åhörare samt medverkade i Luleå och Skellefteå. Vid samtliga tillfällen dirigerade Häggbom.
Under besöket i Stockholm besöktes slottet och kungen. Från det besöket finns berättat att kungen visade sig särskilt intresserad av körens ledare, Axel Häggbom, och till vilken också majestätet ställde åtskilliga frågor.
När sångarförbundet 1909 höll sitt årsmöte i Stadshotellet i Piteå fanns Häggbom med som sångledare.
Övriga i styrelsen var handlanden W. Ridderstråle, ordförande, arkitekt Viktor Åström, vice ordförande, kassör Sanfrid. Roslin, sekreterare samt K. Wikman, kassör.Revisorer blev Hjalmar Johansson och Hjalmar Ridderstråle med herrar E Lundin och F.L Lundmark som ersättare.
Vad saknas i Piteå?
Något senare samma år berättas att Norrbottens läns sångareförbund är under bildande. Det var Piteå sångareförbund, "Sångfåglarna" i Luleå samt den nybildade Luleå allmänna manskör som bildade sammanslutningen. Tanken var då att redan sommaren 1910 hålla sångarfest antingen Piteå eller Luleå.
Den 6 mars 1910 bildades Norrbottens sångarförbund under medverkan av ett 20-tal sångare från Piteå och Luleå. Bildandet ägde rum i Luleå och i styrelsen ingick bland annat Axel Häggbom, W. Ridderstråle och C A Berglund från Piteå.
När Piteå sångarförbund sammanträde 1910 blev Gunnar Lindfors ny vice ordförande. Gustaf Blom valdes till ny revisionsersättare.
I mars 1915 tycks dock sångarverksamheten i Piteå ha gått i stå. Under rubriken "Vad saknas i Piteå" berättar signaturen Jag i Norrbottens-Posten bland annat: "Så hade vi senast i fjol vinter en sångförening, som gladde oss Pitebor och även landsbor med några konserter då och då, vanligtvis åtföljd av ett trevligt samkväm på ett eller annat matställe med någon glad bit som mellanrätt". Den föreningen har också somnat.
Slutklämmen i referatet över avsomnade aktiviteter i Piteå var:
"Men hä´jär rent å marktjen (märkvärdigt) hva Pitstan liknar en idisslande ko. På bete, liggande. En het sommardag."
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om