Pitebor bland svenska frivilliga i Finland
- Syftet med boken är att minnet av de svenska frivilliga som av fri vilja lämnade det relativt trygga Sverige för att med livet som insats bistå Finland i dess svåraste stund ska bevaras. Det berättar Piteåfödde Nicolas von Schmidt- Laussitz.
Foto:
Nicolas von Schmidt-Laussitz betonar att boken på inget sätt är avsedd att förhärliga krig eller försköna händelseförloppet.
- Avsikten har blott varit att skildra vad som hände vid Jandeba för över 60 år sedan.
Han tar i boken läsaren med på en militärhistorisk resa till Fjärrkarelen och Jandeba i en tid när mycket blod spreds på den finska vinterns snö.
Boken är inget enmansprojekt. Han har, betonar han, haft god hjälp under de fem år det tagit att samla in material.
Pitebor i striden
Det var drygt 400 svenskar som fanns med i Svenska frivilliga kompaniet under fortsättningskriget. I dag är inte många av dem kvar i livet.
Bland de svenska pojkar som befann sig på krigsstråt i Finland återfinns bland annat Pitholmsfödde Kurt Arvid Melker Thorleif Winblad von Walter och kyrkoherdesonen Gunnar Wännman, född i Hortlax.
Under kriget sårades Winblad von Walter, som var undersergeant, ett tillfälle av en prickskytt. Han tjänstgjorde under år 1942. I boken benämns han Kurt i förnamn, men vid dödstillfället 25 år gammal i juni 1943, i Stockholm, kallas han Melker i dödsannonsen. Han hade tidigare även tjänstgjort i Frivilligkåren.
Modern var hushållerskan Alma Gustava Sandberg från Pitholm, som dog när sonen var två år gammal, och fadern var Carl Arvid Winblad von Walter.
Wännman, översergeant, tjänstgjorde 1942-1943. Han föddes i Hortlax, son till kyrkoherde Axel Wännman och hans hustru Mary. Gunnar Wännman var vid ett tillfälle inblandad i en strid mot ryssar, där en svensk fick plikta med sitt liv och fyra ryssar genomborrades av svenskars eldskurar.
Wännman var under många år kapten i Boden och sedan fritidschef hos Bodens kommun. Han dog i Tomelilla år 2006 i en ålder av 85 år.
Offrade allt
"Vi veta förvisso vad oss förestår, vi kamrater i allvarstyngt värv, vi följa med mod, när kallelsen når, och med kraft i vårt blod och vår nerv. Det är fädernas arvedel, vår har den blivit, okränkt och hel, när vårt land är i fara vi resa oss, och blir det strid, som djävlar vi slåss", har någon gång en finländare skaldat, under den tid de svenska frivilliga befann sig någonstans i Finland.
Såväl Winblad von Walter som Wännman visste varför de var i Finland, medvetna om allvaret och när de involverade sig i frivilligkåren, vilken de uppfattade som en solidaritetens kår som gjorde en insats för de mänskligas sak. När de skulle möta en till numerären väldig arme som den ryska
Finlands folk kämpade och blödde dels under vinterkriget och fortsättningskriget. Då finländarna offrade allt, intill det yttersta, till värn för hem och härd, för frihet och rätt.
Boken handlar, som författaren påpekar, om spännande patrullföretag, våldsamma försvarsstrider och bråd död men också om kamratskap och frontlivets små glädjeämnen.
Så jobbar vi med nyheter