Under åren 1784–1878, i 93 år, var ön en svensk koloni. Gustav III lyckades förmå Ludvig XIV att avstå ön mot att fransmännen skulle få lagra varor tullfritt i Göteborgs hamn.
I mitten av 1800-talet förlorade ön sin betydelse. Sverige sålde tillbaka ön till Frankrike 1878.
100 år senare, 1978, inleddes vänortsförhållandet mellan S:t Barthélemy och Piteå. Även Grindavik på Island och Kandalashka är vänorter till Piteå.
Vänortspark
I norra hamn finns en vänortspark där dessa tre vänorter åskådliggörs och nedanför nya husen på Strömbackastrand står S:t Barthhuset som är en kopia av ett vanligt bostadshus från S:t Barth. Huset fungerade som sov-, arbets-, och förvaringsplats.
Köket fanns utomhus. Då grundvatten i stort sett var och är obefintligt på ön samlades och magasinerades regnvatten i stora krukor eller cisterner.
Utanför huset finns en skärmutställning som berättar om S:t Barths historia. År 2005 bildades Vänortsföreningen Piteå-S:t Barthélemy. Föreningens ändamål är att hålla fortlöpande kontakt med vänortsföreningen på S:t Barth, sprida kunskap om ön, verka för utbyte vänorterna emellan och att arrangera aktiviteter i Piteå i syfte att sprida kunskap om och stärka banden mellan Piteå och S:t Barthélemy.
Ordförande är Thomas Wallsten. Efter fika och lotteridragning till förmån för Famy till forskning mot Skelleftesjukan avslutades kvällen med andakt.