Piteås befolkning kartläggs
Vilka var de och var kom de ifrån? Det handlar om de första invånarna i Piteå stad som för första gången ska kartläggas av tre medlemmar i Pitebygdens forskarförening. Detta med hjälp av bidrag från Sparbanken Nord.
Nu ska de första invånarna i Piteå stad kartläggas av tre medlemmar i Pitebygdens forskarförening, med hjälp av bidrag från Sparbanken Nord.
Foto: Erik Westergren
Ingen lätt uppgift
Ingen samlad forskning har tidigare bedrivits för att dokumentera och beskriva Piteå stads tidiga befolkning. Men nu ska detta alltså ske.
Kartläggningen blir dock ingen lätt uppgift för medlemmarna i forskarföreningen eftersom de källor man i första hand tänker på inte finns.
nHusförhörslängd saknas för staden före år 1812.
nFödelse-, vigsel och dödsbok saknas helt före slutet av 1650-talet, men även för åren 1688 till 1703.
nUtflyttningslängder saknas helt före år 1834.
Istället måste forskningen till stor del bygga på andra källor och material.
- Det kommer att bli svårt att hitta handlingar och det blir många resor och besök i olika arkiv, till exempel Riksarkivet i Stockholm innan vi har alla pusselbitar, säger Ulf Holmberg som tillsammans med Olof Andersson och Bruno Vikström ska göra kartläggningen. Ett ideellt arbete som beräknas ta tre-fyra år i anspråk.
Obruten mark
Han menar att de är intresset för historia och för hembygden som driver medlemmarna. I det här projektet ger man sig även in på helt "obruten mark". Förutom att söka i olika arkiv kommer också stor vikt att läggas vid att bygga upp ett nätverk med kunniga släkt- och bygdeforskare allt ifrån Stockholm, runt hela Norrlandskusten samt på finska sidan ner till Åbo. Detta för att dåtidens flyttrörelser och kontakter sträckte sig mycket längre bort än vad vi kan föreställa oss.
Piteå stad grundades våren 1621 och var först belägen vid kyrkan i Öjebyn. Efter branden 1666 flyttades den till Häggholmen (men här var det alltså nära att bli Kåge istället, men då sa prästen stopp!)
I början av 1600-talet växte även städerna Luleå, Umeå, Göteborg, Vasa, Uleåborg och Torneå fram. Detta skedde främst för att gynna handeln, få bukt med det av statsmakten illa omtyckta landsköpet, det vill säga handeln ute på landsbygden. I städerna kunde en effektiv kontroll ske av varuströmmarna och uttag av skatter.
Så jobbar vi med nyheter