Paul Häggkvist

Nu finns han inte längre bland oss, Paul "Palle" Häggkvist, bonden från Blåsmark som sina sista år bott på Källbogården i Piteå. Han föddes 1919 i Svensbyn. Växte upp tillsammans med åtta syskon på Anton och Alma Häggkvists deras bondgård på Liden.
Palle utbildade sig i jordbruk på Grans i Öjebyn. Flyttade till Blåsmark 1949 med hustrun Margareta, född Dahlbäck när de tog över hennes hemgård i "Norremoiran". Familjen drev ett aktivt jordbruk och expanderade med förnyelse av arbetssätt och egna arbetsinsatser. Samtidigt utökades familjen med sex barn vilket inte hindrade att det alltid fanns plats även för andras "ungar" med eller utan föräldrar. Det var ett öppet och gästvänligt klimat som paret tillsammans skapade och många har delat goda måltider tillsammans med familjen.
Palles stora intresse för skogsbruk gjorde att han successivt utökade sitt skogsbestånd och han hade en god förmåga att planera och genomföra de insatser som krävdes. Han möttes av stor respekt i bondelivets föreningsrörelser och sågs samtidigt som en mycket social och kunnig person. Själv var han framför allt stolt över att han lärde sig timringens konst. De stugor som han skapade kommer att påminna om hans stora glädje.
Tidigt vaknade hans fascination för människor och olika kulturer. Hans öppna förhållningssätt präglades av vidsynthet. Paul hade ett stort läsintresse vilket inkluderade även andra religioner. Hans resor till främmande länder sträckte sig till Ceylon och Kina förutom många resor inom Sverige, Norden och Europa. Han har förgyllt många stunder i glada vänners lag med sin berättarkonst som han kryddat med iakttagelser och människoporträtt. Hans minneskonst inkluderade dessutom poesi, psalmer och sånger, där han in i det sista kompletterade samtalet med en lämpligt vald strof som spred glädje eller bidrog till fördjupning av samtalet.
Sista året fylldes vår far av avskedets tankar. Han spred, trots det, förnöjsamhet omkring sig med lovsång över sin lagvigda hustru Margareta, som dog för fyra år sedan. Hans tog för vana att förstärka de goda stunderna och gång på gång uttrycka sin tacksamhet både över sin familj, sina vänner liksom de "änglar" som han beskrev att han hade omkring sig bland den fantastiska personalen på Källbogården.
Nästan 91 år blev han och var klar in i det sista. Kring honom samlades människor som ville möta honom och ta del av hans livsvisdom. Oss sex barn gav han välsignelse att leva våra liv efter de val var och en gjort. Många gånger avslutade han sina talrika telefonsamtal med fraser som "lev och blomstra" eller" frid vare med dig". Han önskade oss och våra barn att vi skulle ta vara på våra möjligheter och leva livet fullt ut. Palle, vår far finns inte längre bland oss, vi saknar honom, men minnet av honom är ljust och gott.